Chockhöjningen av Sveriges nya farledsavgifter försvårar sjöfarten mellan Finland och Sverige

17.11.2017 kl. 16:28
Sjöfartsverket i Sverige presenterade tidigare i veckan nya farledsavgifter för sjöfarten. Sverige har full laglig rätt att fastställa farledsavgifter i egna vatten. Det är ändå viktigt att minnas att avgifterna får konsekvenser också utanför Sveriges gränser.

Finland och Sverige har mycket kommunikationer och ett stort handelsutbyte med varandra. Därför påverkar de höjda farledsavgifterna också Finland. Sjöfartsverkets beslut höjer inte bara farledsavgifterna utan inför också en ny modell för att räkna ut dem.

- Chockhöjningen av avgifterna, som för vissa rederier kan komma att fördubblas, kommer införas från och med 1 januari 2018, alltså med drygt sex veckors framförhållning. Rederier, med trafik mellan Finland och Sverige, kommer då att få se sina årliga farledsavgiftskostnader öka med många miljoner kronor, per rederi. Det är mycket allvarligt för sjöfarten, säger Mats Löfström, Ålands riksdagsledamot och medlem av kommunikationsutskottet.

Sveriges höjda farledsavgifter kommer inte enbart påverka utrikeshandeln. Avgifterna riskerar också att i förlängningen bidra till att minska kulturutbytet mellan våra länder då de indirekt fördyrar kommunikationerna.

- Våra två länder har en fantastisk gemensam historia. De djupa och utmärkta förbindelserna mellan våra två länder upprätthålls inte bara av politiker och diplomater, utan av den stora allmänheten som regelbundet besöker varandras länder. Det är viktigt att vi inte försvårar det utbytet genom att fördyra kommunikationerna på ett oproportionerligt sätt, säger Löfström.

Riksdagsledamot Mats Löfström har idag tillsammans med riksdagsledamöterna Wille Rydman, Ville Skinnari, Joakim Strand och Peter Östman sänt ett brev till sjöfartsverket gällande farledsavgifterna.

- Vi hoppas att Sverige ännu kan ompröva beslutet om att höja farledsavgifterna nästa år så att man inte försvårar för sjöfarten mellan Finland och Sverige, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00