Ett bättre alternativ

19.11.2017 kl. 06:56
I onsdags presenterade oppositionspartierna sina alternativa budgetförslag, så kallade skuggbudgeter. SFP:s skuggbudget är ett omfattande dokument på nästan femtio sidor som det tagit flera månader att arbeta fram

För att en skuggbudget ska vara trovärdig så krävs det att den bygger på realistiska bedömningar. I en skuggbudget kan man naturligtvis föreslå skattehöjningar och på så vis räkna med att det flyter in stora belopp till statskassan,  men i praktiken kan en stor skattehöjning ibland till och med ge motsatt effekt. Den kan försämra konkurrenskraften och bromsa den ekonomiska utvecklingen. Med vår modell så lönar det alltid att arbeta - och det är uttryckligen genom arbete vi skapar välstånd.

 

Vi i SFP föreslår en skatteväxling i vår skuggbudget. Vi sänker skatten på arbete i alla inkomstklasser och ökar därmed löntagarnas och pensionärernas köpkraft markant. Vi finansierar detta genom en liten höjning av momsen med en halv procentenhet. Många politiker brukar påstå att en höjning av momsen slår hårt mot de som har små inkomster.  Vi visar att kombinerat med kloka socialpolitiska satsningar så är det inte så. Vi föreslår att frysningen av folkpensionens index slopas och att vi höjer garantipensionen mera än regeringen. Vi höjer studiepenningen och vi stärker den sociala tryggheten genom en satsning på ensamförsörjarna. Vi föreslår att arvs- och gåvoskatten för generationsväxlingar i familjeföretag slopas. Vi godkänner inte regeringens massiva nedskärningar i utbildningen utan återtar bland annat frysningen av universitets- och högskoleindexet. Vi satsar i regional tillgänglighet för andra stadiets utbildning och vi ökar anslagen för det fria bildningsarbetet.

 

De här satsningarna ska naturligtvis betalas för. SFP:s skuggbudget ökar inte på statens skuldsättning mer än vad regeringen gör. Vi finansierar satsningarna på mänskor och bildning bland annat genom att skära i regeringens spetsprojekt och genom att skära ner skatteåterbäringen för den energiintensiva industrin.

 

I regeringens budgetförslag så sjunker köpkraften för de grupper som har de lägsta inkomsterna. Med SFP:s modell så ökar köpkraften för alla inkomstgrupper. Vi visar att den ekonomiska politiken handlar om värderingar och att det alltid finns alternativ. Genom satsningar på kunskap och arbete har vi lyft Finland från att ha varit ett fattigt utvecklingsland för hundra år sedan till den nivå vi har idag. Samma koncept gäller ännu.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00