Ett bättre alternativ

19.11.2017 kl. 06:56
I onsdags presenterade oppositionspartierna sina alternativa budgetförslag, så kallade skuggbudgeter. SFP:s skuggbudget är ett omfattande dokument på nästan femtio sidor som det tagit flera månader att arbeta fram

För att en skuggbudget ska vara trovärdig så krävs det att den bygger på realistiska bedömningar. I en skuggbudget kan man naturligtvis föreslå skattehöjningar och på så vis räkna med att det flyter in stora belopp till statskassan,  men i praktiken kan en stor skattehöjning ibland till och med ge motsatt effekt. Den kan försämra konkurrenskraften och bromsa den ekonomiska utvecklingen. Med vår modell så lönar det alltid att arbeta - och det är uttryckligen genom arbete vi skapar välstånd.

 

Vi i SFP föreslår en skatteväxling i vår skuggbudget. Vi sänker skatten på arbete i alla inkomstklasser och ökar därmed löntagarnas och pensionärernas köpkraft markant. Vi finansierar detta genom en liten höjning av momsen med en halv procentenhet. Många politiker brukar påstå att en höjning av momsen slår hårt mot de som har små inkomster.  Vi visar att kombinerat med kloka socialpolitiska satsningar så är det inte så. Vi föreslår att frysningen av folkpensionens index slopas och att vi höjer garantipensionen mera än regeringen. Vi höjer studiepenningen och vi stärker den sociala tryggheten genom en satsning på ensamförsörjarna. Vi föreslår att arvs- och gåvoskatten för generationsväxlingar i familjeföretag slopas. Vi godkänner inte regeringens massiva nedskärningar i utbildningen utan återtar bland annat frysningen av universitets- och högskoleindexet. Vi satsar i regional tillgänglighet för andra stadiets utbildning och vi ökar anslagen för det fria bildningsarbetet.

 

De här satsningarna ska naturligtvis betalas för. SFP:s skuggbudget ökar inte på statens skuldsättning mer än vad regeringen gör. Vi finansierar satsningarna på mänskor och bildning bland annat genom att skära i regeringens spetsprojekt och genom att skära ner skatteåterbäringen för den energiintensiva industrin.

 

I regeringens budgetförslag så sjunker köpkraften för de grupper som har de lägsta inkomsterna. Med SFP:s modell så ökar köpkraften för alla inkomstgrupper. Vi visar att den ekonomiska politiken handlar om värderingar och att det alltid finns alternativ. Genom satsningar på kunskap och arbete har vi lyft Finland från att ha varit ett fattigt utvecklingsland för hundra år sedan till den nivå vi har idag. Samma koncept gäller ännu.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15