Ett bättre alternativ

19.11.2017 kl. 06:56
I onsdags presenterade oppositionspartierna sina alternativa budgetförslag, så kallade skuggbudgeter. SFP:s skuggbudget är ett omfattande dokument på nästan femtio sidor som det tagit flera månader att arbeta fram

För att en skuggbudget ska vara trovärdig så krävs det att den bygger på realistiska bedömningar. I en skuggbudget kan man naturligtvis föreslå skattehöjningar och på så vis räkna med att det flyter in stora belopp till statskassan,  men i praktiken kan en stor skattehöjning ibland till och med ge motsatt effekt. Den kan försämra konkurrenskraften och bromsa den ekonomiska utvecklingen. Med vår modell så lönar det alltid att arbeta - och det är uttryckligen genom arbete vi skapar välstånd.

 

Vi i SFP föreslår en skatteväxling i vår skuggbudget. Vi sänker skatten på arbete i alla inkomstklasser och ökar därmed löntagarnas och pensionärernas köpkraft markant. Vi finansierar detta genom en liten höjning av momsen med en halv procentenhet. Många politiker brukar påstå att en höjning av momsen slår hårt mot de som har små inkomster.  Vi visar att kombinerat med kloka socialpolitiska satsningar så är det inte så. Vi föreslår att frysningen av folkpensionens index slopas och att vi höjer garantipensionen mera än regeringen. Vi höjer studiepenningen och vi stärker den sociala tryggheten genom en satsning på ensamförsörjarna. Vi föreslår att arvs- och gåvoskatten för generationsväxlingar i familjeföretag slopas. Vi godkänner inte regeringens massiva nedskärningar i utbildningen utan återtar bland annat frysningen av universitets- och högskoleindexet. Vi satsar i regional tillgänglighet för andra stadiets utbildning och vi ökar anslagen för det fria bildningsarbetet.

 

De här satsningarna ska naturligtvis betalas för. SFP:s skuggbudget ökar inte på statens skuldsättning mer än vad regeringen gör. Vi finansierar satsningarna på mänskor och bildning bland annat genom att skära i regeringens spetsprojekt och genom att skära ner skatteåterbäringen för den energiintensiva industrin.

 

I regeringens budgetförslag så sjunker köpkraften för de grupper som har de lägsta inkomsterna. Med SFP:s modell så ökar köpkraften för alla inkomstgrupper. Vi visar att den ekonomiska politiken handlar om värderingar och att det alltid finns alternativ. Genom satsningar på kunskap och arbete har vi lyft Finland från att ha varit ett fattigt utvecklingsland för hundra år sedan till den nivå vi har idag. Samma koncept gäller ännu.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00