SFP:S SKATTEVÄXLING GÖR DET MER LÖNSAMT ATT ARBETA OCH GER ALLA MER I HANDEN

15.11.2017 kl. 14:37
Svenska folkpartiet föreslår en skuggbudget som vi kallat ”Ett bättre alternativ”. Det är ett alternativ som sporrar till arbete, flit och företagsamhet. Löntagaren skulle med SFP:s budget få mera i handen genom att inkomstskatten sänks i alla inkomstgrupper.

Samtidigt föreslår Svenska riksdagsgruppen en måttlig momshöjning på en halv procentenhet för att finansiera det hela. Det här drabbar dock inte låginkomsttagare, studerande eller personer med små pensioner eftersom de skulle kompenseras med andra åtgärder.

− Vi höjer garantipensionerna och ensamförsörjartillägget i barnbidraget mer än vad regeringen gör. Dessutom stryker vi det frusna indexet i folkpensionen och höjer studiepenningen. Vi tycker det är rätt att alla har mera pengar att bestämma över själva, sade Svenska riksdagsgruppens ordförande Stefan Wallin i riksdagsdebatten på onsdagen.

Socialt rättvis skuggbudget

Riksdagens informationstjänst har gjort en utredning som visar att SFP:s alternativ ger större inkomster i alla inkomstgrupper jämfört med regeringens alternativ. Det här gäller särskilt för de två lägsta inkomstgrupperna.

− Vårt alternativ ger mer i handen för den som arbetar samtidigt som det är socialt rättvist, sade Wallin.

Avskaffa arvs- och gåvoskatt vid generationsskiften

Svenska riksdagsgruppen föreslår vidare att arvs- och gåvoskatten avskaffas vid generationsskiften såväl gällande företag och lantgårdar. Skälet är att det stöder kontinuiteten i företagsamheten och skapar nya jobb.

SFP föreslår betydligt högre anslag för högskoleutbildning och forskning än vad regeringen gör.

− Vi anser fortsättningsvis att en avgiftsfri och kvalitativ utbildning samt en högklassig forskning är nyckeln till ett framgångsrikt Finland, sade Wallin.

Satsningar på mental hälsa
 

SFP påpekade också att de mentala problemen har blivit ett nytt folkhälsoproblem som leder till kostnader i miljardklassen för samhället.

− SFP föreslår ett långsiktigt nationellt program för mental hälsa, men också omedelbara satsningar på förebyggande åtgärder, tidigt ingripande och ett tillräckligt antal psykiatriska sjukvårdare, sade Stefan Wallin.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15