Kolumn

Finländarnas försämrade lokalsinne

11.11.2017 kl. 10:07

Under min studietid i Helsingfors skämtades det ibland, halvt på skoj halvt på allvar, om vissa Helsingforsare som aldrig varit utanför Ring 3. Det fanns studiekompisar som aldrig varit i Mariehamn, aldrig i Vasa eller aldrig i Åbo. Utanför Helsingfors tredje ringväg fanns inget att se, konstaterade de på skämt.

Jag tror att jag, bl.a. genom mina samhällsengagemang, besökt varenda kommun i Svenskfinland och nästan alla städer i landet i övrigt. Jag förstår att alla finländare inte har anledning eller tid att besöka samtliga finländska kommuner och städer, men en viss kunskap måste man ändå skapa om andra platser inom sitt eget land.

Från Helsingfors går idag fler dagliga direktflyg till Bangkok och Tokyo än Mariehamn. Det är bra att Asienstrategin, att binda ihop Asien och Europa via Helsingfors flygplats, har lyckats. Men, samtidigt har nya rutter och de billiga flygpriserna förändrat finländarnas resvanor där resorna verkar bli oftare, längre och utanför egna landets gränser.

Många unga finländare har därför bra koll på de senaste hipstercaféerna i Paris, men aldrig varit i Karis. Man reser till Bangkok två gånger per vinter, men har bara besökt Borgå två gånger i livet. Man reser till små franskspråkiga städer i kanadensiska Quebec för att ta del av den franska minoritetskulturen, men glömmer bort att också vårt eget land har städer med minoritetskultur.

Ganska ofta träffar jag finländare som aldrig varit på Åland eller besökt landets svensk- och tvåspråkiga kust, förutom Helsingfors. Om man aldrig besökt andra platser är det svårt att föreställa sig vardagen på olika ställen.

Den minskade lokalkännedomen gäller såklart inte bara Åland och Svenskfinland, utan hela landet. Men för en minoritet blir det mer påtagligt om majoriteten inte alls vet hur den verklighet som minoriteten lever i ser ut. Det här märks också i det politiska beslutsfattandet. Man talar gärna om att Finland är ett tvåspråkigt land, men då man sedan föreslår indragningar av tingsrätter och sjukhusavdelningar visar det att man inte vet hur det kommer påverka vardagen för svenskspråkiga i praktiken. Detta då man inte har tillräckligt mycket kännedom om den verkligheten.

Den minskade lokalkännedomen kommer inte bara via finländarnas ändrade resvanor utan också genom ett medialandskap i förändring. Runt om i landet fanns förr i tiden ett nätverk med korrespondenter. På Åland hade åtminstone HBL, YLE och HS egen korrespondent på hel- eller deltid. Inte längre. Då resurserna minskade var korrespondenterna bland det första som försvann. Finländarnas medievanor har också ändrat. Digitaliseringen har gjort att man idag kan ha tillgång till utländska stortidningar i sin helhet lika snabbt som den lokala tidningen. Konkurrensen om tidningsplatsen på frukostbordet och utrymmet i surfplattan har globaliserats och blivit mycket hårdare.

Kunskap om och insyn i omvärlden är viktigt, men inte på bekostnad av lokalkännedomen i det egna landet.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.

03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.

26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.

16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.

18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.

11.03.2009 kl. 16:30