Grönas skuggbudget hotar finländsk sjöfart

08.11.2017 kl. 12:49
De gröna föreslår i sin skuggbudget att man skär 15 miljoner euro i restitutionssystemet för passagerarsjöfarten. Restitutionssystemet fungerar så att rederierna får tillbaka de sociala avgifter man har betalt för finländska sjömän på fartyg under finsk flagg.

Systemet är en förutsättning för att man överhuvudtaget ska kunna bedriva passagerarsjöfart under finsk flagg. Danmark och Sverige har nästan identiska system. Nästan samtliga EU länder har liknande stödsystem för att man ska kunna konkurrera med sjöfartsnationer som ex. Bahamas och Panama, som har stora fartygsregister, och är skatteparadis.

 

Kostnaden för det av sjöfarten självfinansierade restitutionssystemet, de s.k. stöden för passagerarsjöfarten, är ca 50 miljoner euro per år. De är inte över 200 miljoner euro som De Gröna hänvisar till i sin skuggbudget.

 

- Det verkar som om man inte riktigt vet vilka stödsystem som finns, varför de finns, vad de kostar och hur sjöfart fungerar. Det skulle vara intressant att veta var De Gröna grundar sina siffror på, säger Mats Löfström, Svenska riksdagsgruppens vice ordförande.

 

Det är viktigt att inte skapa en konstgjord konflikt mellan finländsk sjöfart och den landbaserade hotell- och restaurangbranschen. Båda är mycket viktiga för Finlands ekonomi. I synnerhet Sverigetrafiken hämtar många turister till Finland som lämnar betydande summor pengar på restauranger, hotell och i handeln - i hela landet.

 

Inte det samma som spritrallyt

 

- Stödet till passagerarsjöfarten brukar ibland populistiskt blandas ihop med ”spritrallyt” till Tallinn. Det är ändå viktigt att komma ihåg att bara ett fartyg i hela Tallinntrafiken är finskflaggat. Övriga fartyg seglar under andra länders flagg och tar inte del av de stöd man nu föreslår att skära i. En nedskärning i stöden skulle inte påverka Tallinntrafiken överhuvudtaget, förutom att det sista finskflaggade fartyget då skulle tvingas byta flagg och säga upp de finländska sjömännen för att kunna konkurrera med de estniska rederiernas lägre bemanningskostnader, säger Löfström.

 

- Finland är en "ö" i Europa. Nästan 90 procent av exporten går till sjöss och en stor del av styckegodsexporten går på passagerarfartygens bildäck. Att ha sjöfart under finländsk flagg är viktigt för finländsk utrikeshandel, Finlands försörjningsberedskap samt för cirka 6300 finska arbetstillfällen till sjöss. Om man skär i stöden är finsk sjöfart inte längre konkurrenskraftig och det leder direkt till utflaggningar, vilket skulle vara en loose-loose situation för hela landet, säger Löfström.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37