Dags att slopa behovsprövningen

28.10.2017 kl. 09:10
Finland behöver ekonomisk tillväxt och en av de största utmaningarna är bristen på arbetskraft. Vi har för få händer och huvuden att ta hand om jobben och om dem som behöver vård.

För att råda bot på situationen, måste vi kunna utnyttja alla de medel som finns till vårt förfogande. Därför är det nu hög tid att slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft, dvs. den som kommer utanför EU eller ETA-området. Det nuvarande systemet är en broms för arbetsmarknaden och för flexibla rekryteringar för våra företag.

Behovsprövningen betyder att arbetskraftsbyrån måste utreda huruvida det för jobbet i fråga finns lämpliga arbetssökanden i Finland eller EU, före man kan bevilja arbetstillstånd åt en person från ett tredje land. Det här oberoende av att personen kanske redan jobbat ett tag hos samma arbetsgivare. Besluten kan dröja månader och det är både byråkratiskt och stelt, och framför allt ohemult för både arbetssökanden och arbetsgivaren. Så kan vi inte ha det.

Rädslan att utländsk arbetskraft mitt i allt skulle storma in på den finska arbetsmarknaden är kraftigt överdriven. Vi har flera branscher som rapporterar om svårigheter att rekrytera personal, och ändå får arbetskraftsbyråerna årligen bara ungefär 8 000 ansökningar att behandla. Av dem beviljas ca 85 % och en tredjedel av arbetssökandena är redan bosatta i Finland. I Nyland lättade man på kriterierna för behovsprövningen inom byggbranschen, men det ledde inte till någon rusch av utländsk arbetskraft.

I det här sammanhanget vill jag poängtera att Finlands starka arbetslagar och bindande arbetsavtal gäller alla aktörer och att det därför inte är möjligt för arbetsgivaren att tex. dumpa lönen för en utländsk arbetstagare.

En annan viktig sak är den mänskliga aspekten i diskussionen. Behovsprövningen binder arbetstagaren till ett visst jobb och kan därför skapa ett beroendeförhållande till arbetsgivaren. Ifall arbetstagaren vill byta bransch och jobb, börjar en ny behovsprövningsprocess, med osäkert utfall och i värsta fall med utvisande ur landet som följd. Slopandet av behovsprövningen ökar den enskilda arbetstagarens autonomiska ställning.

Nu är det dags att göra slag i saken. Svenska riksdagsgruppens alternativa budget innehåller slopandet och undertecknad har tillsammans med bland annat vänsterförbundets Anna Kontula och samlingspartiets Juhana Vartiainen gjort en lagmotion för att ändra på systemet. Lagmotionen har stöd av över 100 ledamöter så nu finns det en verklig möjlighet att få en förändring till stånd. 

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15