Dags att slopa behovsprövningen

28.10.2017 kl. 09:10
Finland behöver ekonomisk tillväxt och en av de största utmaningarna är bristen på arbetskraft. Vi har för få händer och huvuden att ta hand om jobben och om dem som behöver vård.

För att råda bot på situationen, måste vi kunna utnyttja alla de medel som finns till vårt förfogande. Därför är det nu hög tid att slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft, dvs. den som kommer utanför EU eller ETA-området. Det nuvarande systemet är en broms för arbetsmarknaden och för flexibla rekryteringar för våra företag.

Behovsprövningen betyder att arbetskraftsbyrån måste utreda huruvida det för jobbet i fråga finns lämpliga arbetssökanden i Finland eller EU, före man kan bevilja arbetstillstånd åt en person från ett tredje land. Det här oberoende av att personen kanske redan jobbat ett tag hos samma arbetsgivare. Besluten kan dröja månader och det är både byråkratiskt och stelt, och framför allt ohemult för både arbetssökanden och arbetsgivaren. Så kan vi inte ha det.

Rädslan att utländsk arbetskraft mitt i allt skulle storma in på den finska arbetsmarknaden är kraftigt överdriven. Vi har flera branscher som rapporterar om svårigheter att rekrytera personal, och ändå får arbetskraftsbyråerna årligen bara ungefär 8 000 ansökningar att behandla. Av dem beviljas ca 85 % och en tredjedel av arbetssökandena är redan bosatta i Finland. I Nyland lättade man på kriterierna för behovsprövningen inom byggbranschen, men det ledde inte till någon rusch av utländsk arbetskraft.

I det här sammanhanget vill jag poängtera att Finlands starka arbetslagar och bindande arbetsavtal gäller alla aktörer och att det därför inte är möjligt för arbetsgivaren att tex. dumpa lönen för en utländsk arbetstagare.

En annan viktig sak är den mänskliga aspekten i diskussionen. Behovsprövningen binder arbetstagaren till ett visst jobb och kan därför skapa ett beroendeförhållande till arbetsgivaren. Ifall arbetstagaren vill byta bransch och jobb, börjar en ny behovsprövningsprocess, med osäkert utfall och i värsta fall med utvisande ur landet som följd. Slopandet av behovsprövningen ökar den enskilda arbetstagarens autonomiska ställning.

Nu är det dags att göra slag i saken. Svenska riksdagsgruppens alternativa budget innehåller slopandet och undertecknad har tillsammans med bland annat vänsterförbundets Anna Kontula och samlingspartiets Juhana Vartiainen gjort en lagmotion för att ändra på systemet. Lagmotionen har stöd av över 100 ledamöter så nu finns det en verklig möjlighet att få en förändring till stånd. 

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30