SFP presenterade sin skuggbudget

31.10.2017 kl. 07:13
Mer i handen för hushållen, mental hälsa viktig prioritet, slopad arvs- och gåvoskatt för företag

Inkomsttagaren bör få mer pengar i handen. Finland behöver dessutom ett nationellt program för mental hälsa och en reform av familjeledigheterna som ökar pappornas insatser för att sköta barnen när de är små. Det skulle skapa en ny dynamik som förnyar och ökar jämställdheten i arbetslivet.

Det är några av de centrala ingredienserna i Svenska riksdagsgruppens och SFP:s alternativa budget 2018.

– Vår skuggbudget visar att genom rätt prioriteringar kan vi genomföra de reformer som vårt samhälle behöver. Människor förväntar sig mer optimistiska signaler av oss beslutsfattare. Vi har ritningarna för en ordentlig reform av familjeledigheterna där flexibiliteten ökar och pappornas roll blir större, säger partiordförande Anna-Maja Henriksson.

– Mental ohälsa är en annan sak som det inte mera går att tiga om, utan saken kräver klara åtgärder. Här föreslår vi ett nationellt program, säger hon.

Regeringen har inte lyckats med sitt sysselsättningsmål. SFP anser att ambitionsnivån är för låg. Den alternativa budgeten innehåller flera konkreta förslag som kan höja sysselsättningsgraden till 75–80 procent. De nya arbetsplatserna skapas framför allt i de små och medelstora företagen. SFP föreslår att arvs- och gåvoskatten helt slopas för generationsväxlingar i företag.

– Vi har också skissat upp en skatteväxling som sänker skatten på arbete, höjer momsen en aning och ger vanliga inkomsttagare mer i handen. Med större disponibla inkomster i hushållen stimuleras konsumtionen och därmed hela ekonomin. Ingen kan heller klandra vår modell för att öka inkomstskillnaderna. Tvärtom, vår skattesänkningsmodell gynnar också de lägsta inkomstklasserna då vi samtidigt höjer garantipensionen, folkpensionen, studiestödet och barnbidragets ensamförsörjartillägg, säger gruppordförande Stefan Wallin.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00