Tarja Halonen skulle vara en bra medlare i Katalonienfrågan

12.10.2017 kl. 11:18
President Tarja Halonen skulle ha den respekt och erfarenhet som behövs för att kunna lyckas i ett medlingsuppdrag i Katalonien

 

 

Finland har en lång tradition av duktiga medlare, inte minst Martti Ahtisaari, som fått FN:s fredspris för sina insatser. Finland bör överväga hur man kan bidra till att lösa Katalonienfrågan, ifall behovet av internationell medling uppstår.

 

- President Tarja Halonen skulle ha den respekt och erfarenhet som behövs för att kunna lyckas i ett medlingsuppdrag i Katalonien. Vid sidan av hennes långa politiska erfarenhet som minister och president har hon också framgångsrikt lett Ålandskommittén, bestående av riksdagsledamöter och åländska lagtingsledamöter, som efter flera år av intensivt arbete nyligen gav ett slutbetänkande om hur Ålands självstyrelselag borde förnyas, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström, svenska riksdagsgruppen.

 

Ålandsfrågan i början på 1900-talet påminner till viss del om dagens politiska kris i Katalonien. För att lösa Ålandsfrågan behövdes också internationell medling via dåvarande Nationernas Förbund. År 1921 kom man till ett beslut om Ålandsfrågan som i ett historiskt perspektiv visat sig vara mycket framgångsrikt. Då lyckades man lösa en allvarlig konflikt med stor misstro via diplomati och fredliga förhandlingar.

 

- Man måste komma ihåg att självständighetssträvan i Katalonien inte var så här stor för 10 år sedan. Självständighetssträvandet har vuxit explosionsartat eftersom man i Katalonien upplevt att regeringen i Madrid varit nonchalant och inte tagit Kataloniens äskanden om mer självstyrelse på allvar.

 

- Den stora majoriteten i Katalonien har länge velat se en utveckling av Kataloniens ekonomiska självstyrelse, inte självständighet. Därför torde förutsättningar för att nå en diplomatisk lösning finnas ifall man kan överbrygga misstron. Här tror jag att Tarja Halonen kunde spela en avgörande roll ifall man åberopar internationell hjälp och om hon själv skulle vara redo att överväga en sådan roll
Mats Löfström

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00