Skapa realistiska valmöjligheter

12.10.2017 kl. 15:16
Det som är bäst för föräldrarna är oftast bäst för barnet

 

– Det som är bäst för föräldrarna är oftast bäst för barnet. Därför är det fundamentalt viktigt att reformen av familjeledigheterna genomförs så att föräldrarna har faktiska möjligheter att välja hur barnen sköts.

Det betonar riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi som var SFP:s representant vid ett parlamentariskt hörande om familjereformen som ordnades på torsdagen. Social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila och undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen ville höra hur samtliga riksdagsgrupper ser på familjereformen.

Rehn-Kivi understryker att Svenska riksdagsgruppen redan för ett år sedan konkret räknat in en tredelad familjereform i sin skuggbudget. Den utgår från att den nuvarande inkomstrelaterade föräldraledigheten ersätts av 6+6+6–modellen, som ger vardera föräldern rätt till en sexmånadersperiod och den tredje perioden är valbar för någondera parten. De två andra huvudingredienserna i SFP:s modell är att tiden för hemvårdsstöd förkortas och att barn som fyllt tre år erbjuds fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik.

– Vi vill skapa en mer jämställd arbetsmarknad, vilket inte sker om inte pappor uppmuntras och har rätt att vara hemma med barnet. Här behövs realistiska alternativ. Vi tror inte att reformen lyckas om man, som regeringen, bara siktar in sig på kostnadsneutrala lösningar. God familjepolitik måste få kosta, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00