Tingsrättsreformen slår hårt mot det svenska

25.10.2017 kl. 08:01
Reformen slår extra hårt mot de svenskspråkiga strukturerna och riskerar på längre sikt att äventyra möjligheten för svenskspråkiga att i praktiken få en rättsprövning på sitt modersmå

 

 

Riksdagen inledde idag behandlingen av lagutskottets betänkande till regeringens föreslagna tingsrättsreform.

Regeringens förslag till tingsrättsreform går hårt mot de svenska strukturerna. Borgå och Raseborgs tingsrätter föreslås läggas ned samtidigt som sessionsplatserna på Kimitoön, i Kristinestad, Kyrkslätt och Jakobstad föreslås dras in. Österbottens tingsrätt föreslås också byta förvaltningsspråk från svenska till finska, efter att den slagits ihop med mellersta Österbottens tingsrätt. Om reformen godkänns av riksdagen blir Ålands tingsrätt den enda tingsrätten kvar i landet med svenska som förvaltningsspråk.

 

- Reformen slår extra hårt mot de svenskspråkiga strukturerna och riskerar på längre sikt att äventyra möjligheten för svenskspråkiga att i praktiken få en rättsprövning på sitt modersmål, säger Mats Löfström, viceordförande för svenska riksdagsgruppen.

 

- Särskilt aningslöst är att avskaffa tingsrätterna från de orter där det tvåspråkiga har fungerat ypperligt väl, nämligen Raseborg och Borgå, och där en sammanslagning med stora enheter i Esbo respektive Vanda kan rasera servicen på eget språk i praktiken, säger lagutskottets viceordförande Eva Biaudet.

 

I beredningsprocessen av reformen har svenskspråkig personal meddelat att de inte planerat att flytta från de orter där de nedläggningshotade tingsrätterna finns.

 

- Kanslipersonalen från Borgå och Raseborg kan med fog förväntas ha svårt att flytta med till huvudstadsregionen. Avstånden i Nyland är långa och förbindelserna svaga för en arbetspendlare. Lagutskottet delar oron men gömmer sig bakom tomma löften om storleksfördelar beträffande rekrytering av språkkunnig personal. Vi som jobbat med tryggande att svensk service i praktiken vet att det inte räcker med tomma förhoppningar. Det är alltså helt förkastligt att slå igen fungerande och effektiva enheter, fortsätter Biaudet.

 

- Regeringen eftersträvar inbesparingar men glömmer att rättsväsendet är en grundläggande funktion i samhället och måste trygga tillträde för alla. På kort tid har tingsrättsnätverket minskats radikalt utan att vi kunnat evaluera följderna i kostnader eller kvalitet. Lagutskottets medlemmar har under behandlingen, likasom många experter, delat vår oro för de språkliga rättigheterna inom rättsväsendet men var ändå inte beredda att underkänna regeringens förslag. De allra största enheterna har inte visat sig vara de bästa, säger Biaudet.

 

Tingsrättsreformen kommer också att påverka auskulteringsplatserna, som är helt avgörande i utbildningen av svenskspråkig personal till domstolsväsendet. Enligt förslaget skulle antalet svenskspråkiga auskulteringsplatser minskas till två från dagens fem. Sammanlagt finns idag 138 auskulteringsplatser i landet.

 

- Två svenskspråkiga auskulteringsplatser i hela landet är inte tillräckligt. Regeringen behöver därför återkomma med åtgärder för hur man tryggar tillräckligt med svenskspråkiga auskulteringsplatser också i framtiden, säger Löfström.

 

Riksdagen beslöt 24.10 2017 att bordlägga behandlingen.

Eva Biaudet och Mats Löfström

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30