Skördeskador

07.10.2017 kl. 06:10
Sommaren 2017 har hört till de besvärligare i mannaminne.  På grund av en kall och regnig sommar med en alldeles för låg värmesumma har grödorna inte blivit färdiga i tid och en stor del av spannmålen är ännu oskördad

Nu är vi en vecka inne i oktober, och det regnar igen i så gott som hela landet. ProAgrias prognos berättar att redan nu kommer höjda kostnader och skördeförluster att kosta jordbruket minst 150-200 miljoner i högre torkkostnader och skörd som blir kvar på åkern. Jordbrukarna är redan mycket ekonomiskt trängda efter flera år av urusla priser. Nu krävs det att statsmakten reagerar både i Bryssel och nationellt.

Jag och SFP:s EU-parlamentariker Nils Torvalds gick därför ut tidigare i veckan och yrkade på att Finland nästa måndag när EU:s jordbruksministrar sammanträder i Luxemburg kräver att EU på grund av den exceptionella situationen hjälper oss med krisen. Kravet är berättigat och kan få uppbackning också från andra EU-länder eftersom situationen i till exempel de baltiska länderna påminner om den vi har i Finland. Förutom att ställa krav på Bryssel måste vi också ta i bruk inhemska åtgärder för att minska på belastningen. Det kan gälla allt från att få regeringen att backa från beskärningarna i LFA-stödet till eventuella skördeskadekrediter och flexibilitet i nitratdirektivet som styr när man får sprida gödsel på åkrarna.

Jordbrukarna saknar idag ett fungerande skyddsnät efter att skördeskadelagen avslutades och upphörde att gälla 2015. Det system med frivilliga, marknadsbaserade försäkringar som enligt regeringen skulle ersätta skördeskadelagen saknar i praktiken betydelse. Där den gamla skördeskadeersättningslagen visserligen trädde i kraft först när skadorna var mycket stora så beaktade den i alla fall den verkliga situationen ute på åkrarna. De försäkringar som nu bjuds ut åt odlarna är dyra och ställer mycket strikta krav på regnmängder under bestämda perioder och ersätter i praktiken inte en sådan situation som vi haft denna sommar.

Jag besökte Ungern tidigare i höst och där hade den ungerska staten byggt upp en skördeskadefond där en del av kapitalet kom från statsbudgeten och jordbruk över en viss storlek via lag var ålagda att delta i finansieringen av fonden. Ett sådant system tar tid att bygga upp och kan inte hjälpa oss idag men eftersom vi idag saknar ett fungerande skyddsnät är det något att tänka på. Vädrets makter kommer vi aldrig att rå på men vi kan lindra konsekvenserna av extrema väderförhållanden också framöver med klok lagstiftning.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00