Kolumn

Skördeskador

07.10.2017 kl. 06:10

Sommaren 2017 har hört till de besvärligare i mannaminne. På grund av en kall och regnig sommar med en alldeles för låg värmesumma har grödorna inte blivit färdiga i tid och en stor del av spannmålen är ännu oskördad

Nu är vi en vecka inne i oktober, och det regnar igen i så gott som hela landet. ProAgrias prognos berättar att redan nu kommer höjda kostnader och skördeförluster att kosta jordbruket minst 150-200 miljoner i högre torkkostnader och skörd som blir kvar på åkern. Jordbrukarna är redan mycket ekonomiskt trängda efter flera år av urusla priser. Nu krävs det att statsmakten reagerar både i Bryssel och nationellt.

Jag och SFP:s EU-parlamentariker Nils Torvalds gick därför ut tidigare i veckan och yrkade på att Finland nästa måndag när EU:s jordbruksministrar sammanträder i Luxemburg kräver att EU på grund av den exceptionella situationen hjälper oss med krisen. Kravet är berättigat och kan få uppbackning också från andra EU-länder eftersom situationen i till exempel de baltiska länderna påminner om den vi har i Finland. Förutom att ställa krav på Bryssel måste vi också ta i bruk inhemska åtgärder för att minska på belastningen. Det kan gälla allt från att få regeringen att backa från beskärningarna i LFA-stödet till eventuella skördeskadekrediter och flexibilitet i nitratdirektivet som styr när man får sprida gödsel på åkrarna.

Jordbrukarna saknar idag ett fungerande skyddsnät efter att skördeskadelagen avslutades och upphörde att gälla 2015. Det system med frivilliga, marknadsbaserade försäkringar som enligt regeringen skulle ersätta skördeskadelagen saknar i praktiken betydelse. Där den gamla skördeskadeersättningslagen visserligen trädde i kraft först när skadorna var mycket stora så beaktade den i alla fall den verkliga situationen ute på åkrarna. De försäkringar som nu bjuds ut åt odlarna är dyra och ställer mycket strikta krav på regnmängder under bestämda perioder och ersätter i praktiken inte en sådan situation som vi haft denna sommar.

Jag besökte Ungern tidigare i höst och där hade den ungerska staten byggt upp en skördeskadefond där en del av kapitalet kom från statsbudgeten och jordbruk över en viss storlek via lag var ålagda att delta i finansieringen av fonden. Ett sådant system tar tid att bygga upp och kan inte hjälpa oss idag men eftersom vi idag saknar ett fungerande skyddsnät är det något att tänka på. Vädrets makter kommer vi aldrig att rå på men vi kan lindra konsekvenserna av extrema väderförhållanden också framöver med klok lagstiftning.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15