Katalonien förtjänar en folkomröstning

01.10.2017 kl. 08:12
Läget i Katalonien blir allt mer spänt. På söndag är det tänkt att en sedan länge planerad folkomröstning om självständighet ska hållas. Det politiska trycket på folkomröstningen är stort och frågan om Kataloniens självständighet har de senaste åren helt tagit över regionens politiska debatt.

Jag har många vänner i Katalonien. De har alla önskat att regionen ska få bli mer självstyrd och självständig, men självständighet har i sig aldrig tidigare varit ett självändamål. Idag dominerar de tankarna helt och man kan fråga sig varför läget har polariserats?

 

Jo, på grund av Spaniens och Madrids nonchalans mot regionen. Katalonien är självstyrt, men har inte samma grad av ekonomiska självstyrelse som till exempel Baskien och Navarra. Kataloniens strävanden handlade tills nyligen inte om självständighet, utan om att man skulle få behålla en större andel av de pengar som genereras i regionen, på samma sätt som Baskien. Katalonien utgör cirka 20 % av Spaniens ekonomi, är framgångsrikt och exportfokuserat.

 

Kataloniens äskanden har dock mötts av kalla handen och från Spaniens sida har man varit mycket motvillig att diskutera en utveckling av självstyrelsen. Bristen på dialog och bristen att vilja diskutera har skapat grogrunden för starkare separatism. Det gör att man nu är där man är, nästan vid vägens ände.

 

Saker har inte blivit lättare av dumma politiska uttalanden från betydande spanska politiker. För några år sedan tyckte dåvarande Europaparlamentets vice-talman Alejo Vidal-Quadras, från nuvarande regeringspartiet Partido Popular, att Spanien skulle sända in militär polis för att ta över den katalanska polisen och institutionerna i Katalonien.

 

Spaniens premiärminister Mariano Rajoy, Partido Popular, har varit tydlig med att Spaniens territoriella integritet måste förbli. Det här märks också i Spaniens utrikespolitik. Spanien är det enda betydande landet i Västeuropa som ännu idag inte erkänt Kosovos självständighet. Spanien har också följt med Skottlands folkomröstning om självständighet med förskräckelse och har i allmänhet alltid haft en njugg inställning till autonoma regioners direkta inflytande i Europeiska Unionen.

 

Det kommande försöket till en folkomröstning av självständighet är inte det första. År 2014 ordnades en sådan, men valdeltagandet var lågt och legitimiteten kunde ifrågasättas. Folkomröstningen gav ändå Barcelona mer legitima krav i förhandlingarna med Madrid. Men, i stället för förhandlingar inleddes en rättsprocess mot den dåvarande katalanska regeringschefen Artur Mas för ”konstitutionellt trots”. I mars i år kungjordes domarna som innebar att Artur Mas stängdes av två år från politiken. Det här gav självständighetsfrågan ytterligare kraft.

 

Spaniens konstitutionella domstol har förklarat folkomröstningen olaglig och inför söndagens omröstning har man beslagtagit valmaterial och stora mängder röstsedlar. Spansk polis har sänts till Katalonien och man har stängt ner hemsidor med information om folkomröstningen och arresterat katalanska tjänstemän.

 

De här hårda tagen är oproportionerliga och måste fördömas. Om man vill få respekt för domslut, måste man också respektera åsikts- och pressfrihet, grundläggande principer i demokratier. De här tuffa åtgärderna polariserar enbart situationen ytterligare, vilket är farligt. Om det inte finns politisk vilja från Madrid att lösa konflikten förtjänar Katalonien att få ordna en folkomröstning.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00