Katalonien förtjänar en folkomröstning

01.10.2017 kl. 08:12
Läget i Katalonien blir allt mer spänt. På söndag är det tänkt att en sedan länge planerad folkomröstning om självständighet ska hållas. Det politiska trycket på folkomröstningen är stort och frågan om Kataloniens självständighet har de senaste åren helt tagit över regionens politiska debatt.

Jag har många vänner i Katalonien. De har alla önskat att regionen ska få bli mer självstyrd och självständig, men självständighet har i sig aldrig tidigare varit ett självändamål. Idag dominerar de tankarna helt och man kan fråga sig varför läget har polariserats?

 

Jo, på grund av Spaniens och Madrids nonchalans mot regionen. Katalonien är självstyrt, men har inte samma grad av ekonomiska självstyrelse som till exempel Baskien och Navarra. Kataloniens strävanden handlade tills nyligen inte om självständighet, utan om att man skulle få behålla en större andel av de pengar som genereras i regionen, på samma sätt som Baskien. Katalonien utgör cirka 20 % av Spaniens ekonomi, är framgångsrikt och exportfokuserat.

 

Kataloniens äskanden har dock mötts av kalla handen och från Spaniens sida har man varit mycket motvillig att diskutera en utveckling av självstyrelsen. Bristen på dialog och bristen att vilja diskutera har skapat grogrunden för starkare separatism. Det gör att man nu är där man är, nästan vid vägens ände.

 

Saker har inte blivit lättare av dumma politiska uttalanden från betydande spanska politiker. För några år sedan tyckte dåvarande Europaparlamentets vice-talman Alejo Vidal-Quadras, från nuvarande regeringspartiet Partido Popular, att Spanien skulle sända in militär polis för att ta över den katalanska polisen och institutionerna i Katalonien.

 

Spaniens premiärminister Mariano Rajoy, Partido Popular, har varit tydlig med att Spaniens territoriella integritet måste förbli. Det här märks också i Spaniens utrikespolitik. Spanien är det enda betydande landet i Västeuropa som ännu idag inte erkänt Kosovos självständighet. Spanien har också följt med Skottlands folkomröstning om självständighet med förskräckelse och har i allmänhet alltid haft en njugg inställning till autonoma regioners direkta inflytande i Europeiska Unionen.

 

Det kommande försöket till en folkomröstning av självständighet är inte det första. År 2014 ordnades en sådan, men valdeltagandet var lågt och legitimiteten kunde ifrågasättas. Folkomröstningen gav ändå Barcelona mer legitima krav i förhandlingarna med Madrid. Men, i stället för förhandlingar inleddes en rättsprocess mot den dåvarande katalanska regeringschefen Artur Mas för ”konstitutionellt trots”. I mars i år kungjordes domarna som innebar att Artur Mas stängdes av två år från politiken. Det här gav självständighetsfrågan ytterligare kraft.

 

Spaniens konstitutionella domstol har förklarat folkomröstningen olaglig och inför söndagens omröstning har man beslagtagit valmaterial och stora mängder röstsedlar. Spansk polis har sänts till Katalonien och man har stängt ner hemsidor med information om folkomröstningen och arresterat katalanska tjänstemän.

 

De här hårda tagen är oproportionerliga och måste fördömas. Om man vill få respekt för domslut, måste man också respektera åsikts- och pressfrihet, grundläggande principer i demokratier. De här tuffa åtgärderna polariserar enbart situationen ytterligare, vilket är farligt. Om det inte finns politisk vilja från Madrid att lösa konflikten förtjänar Katalonien att få ordna en folkomröstning.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30