Katalonien förtjänar en folkomröstning

01.10.2017 kl. 08:12
Läget i Katalonien blir allt mer spänt. På söndag är det tänkt att en sedan länge planerad folkomröstning om självständighet ska hållas. Det politiska trycket på folkomröstningen är stort och frågan om Kataloniens självständighet har de senaste åren helt tagit över regionens politiska debatt.

Jag har många vänner i Katalonien. De har alla önskat att regionen ska få bli mer självstyrd och självständig, men självständighet har i sig aldrig tidigare varit ett självändamål. Idag dominerar de tankarna helt och man kan fråga sig varför läget har polariserats?

 

Jo, på grund av Spaniens och Madrids nonchalans mot regionen. Katalonien är självstyrt, men har inte samma grad av ekonomiska självstyrelse som till exempel Baskien och Navarra. Kataloniens strävanden handlade tills nyligen inte om självständighet, utan om att man skulle få behålla en större andel av de pengar som genereras i regionen, på samma sätt som Baskien. Katalonien utgör cirka 20 % av Spaniens ekonomi, är framgångsrikt och exportfokuserat.

 

Kataloniens äskanden har dock mötts av kalla handen och från Spaniens sida har man varit mycket motvillig att diskutera en utveckling av självstyrelsen. Bristen på dialog och bristen att vilja diskutera har skapat grogrunden för starkare separatism. Det gör att man nu är där man är, nästan vid vägens ände.

 

Saker har inte blivit lättare av dumma politiska uttalanden från betydande spanska politiker. För några år sedan tyckte dåvarande Europaparlamentets vice-talman Alejo Vidal-Quadras, från nuvarande regeringspartiet Partido Popular, att Spanien skulle sända in militär polis för att ta över den katalanska polisen och institutionerna i Katalonien.

 

Spaniens premiärminister Mariano Rajoy, Partido Popular, har varit tydlig med att Spaniens territoriella integritet måste förbli. Det här märks också i Spaniens utrikespolitik. Spanien är det enda betydande landet i Västeuropa som ännu idag inte erkänt Kosovos självständighet. Spanien har också följt med Skottlands folkomröstning om självständighet med förskräckelse och har i allmänhet alltid haft en njugg inställning till autonoma regioners direkta inflytande i Europeiska Unionen.

 

Det kommande försöket till en folkomröstning av självständighet är inte det första. År 2014 ordnades en sådan, men valdeltagandet var lågt och legitimiteten kunde ifrågasättas. Folkomröstningen gav ändå Barcelona mer legitima krav i förhandlingarna med Madrid. Men, i stället för förhandlingar inleddes en rättsprocess mot den dåvarande katalanska regeringschefen Artur Mas för ”konstitutionellt trots”. I mars i år kungjordes domarna som innebar att Artur Mas stängdes av två år från politiken. Det här gav självständighetsfrågan ytterligare kraft.

 

Spaniens konstitutionella domstol har förklarat folkomröstningen olaglig och inför söndagens omröstning har man beslagtagit valmaterial och stora mängder röstsedlar. Spansk polis har sänts till Katalonien och man har stängt ner hemsidor med information om folkomröstningen och arresterat katalanska tjänstemän.

 

De här hårda tagen är oproportionerliga och måste fördömas. Om man vill få respekt för domslut, måste man också respektera åsikts- och pressfrihet, grundläggande principer i demokratier. De här tuffa åtgärderna polariserar enbart situationen ytterligare, vilket är farligt. Om det inte finns politisk vilja från Madrid att lösa konflikten förtjänar Katalonien att få ordna en folkomröstning.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15