Ny livsmedelsmarknadslagstiftning

30.09.2017 kl. 07:35

Jord- och skogsbruksminister Jari Leppä meddelade tidigare i veckan att ministeriet tillsätter en arbetsgrupp som ska arbeta fram en ny livsmedelsmarknadslagstiftning. Den nya lagen ska stärka jordbrukarens ställning i livsmedelskedjan. Det ska ske bland annat genom att man tillsätter en livsmedelsombudman som i sin myndighetsutövning kan övervaka och ingripa när handelsprinciperna är osunda.

 

Beslutet är både nödvändigt och efterlängtat. Bondeorganisationerna SLC och MTK har i många är krävt lagstiftningsåtgärder som stärker jordbrukarnas ställning livsmedelshandelskedjan. Flera vetenskapligt utförda undersökningar, den senaste gjord av Konsument- och konkurrensverket, har visat att handelns ställning är avsevärt starkare än den övriga leden i kedjan och att i synnerhet jordbrukarnas förhandlingsposition är svag. När sund konkurrens saknas och jämvikten inte fungerar med frivilliga medel är det helt på sin plats att rätta till det med lagstiftning.

 

De brister som uppdagades bland annat i KKV:s utredning var att handeln tvingade leverantörerna att ta tillbaka färskvaror som inte blivit sålda. Det har förekommit exempel där leverantörerna har ålagts att betala för platser i hyllorna och där varuleverantörerna måste vara med och bekosta handelns reklamkampanjer. Ett bekymmer som ökat i omfattning de senaste åren är den ökande andelen av handelns egna märken, de så kallade private label-produkterna. Där fungerar det inte helt sällan så att livsmedelsförädlingsföretagens utvecklingsavdelningar tar fram nya produkter till höga kostnader, vartefter det inte tar länge förrän det finns parallella produkter, mer eller mindre plagiat, som säljs som handelns egna märken. Det betyder att handelskedjorna utan egen insats drar nytta av ett dyrt utvecklingsarbete och samtidigt gör råvarorna utbytbara vilket är hela tanken med de egna märkena.

 

Det kan inte fortsätta på detta sätt. Handelns vinst ökar och producentpriserna hör till de lägsta i EU. Ett slående exempel syntes tidigare i höst när ett av våra börsnoterade köttförädlingsföretag i samband med att de presenterade sitt halvårsresultat, meddelade att det var svagare än beräknat på grund av att de inte kunnat leverera så mycket inhemskt nötkött som  marknaden skulle ha velat ha. Samtidigt så var det pris bönderna fick ett av de lägsta i hela EU. Så fungerar inte en sund marknad. Finns det brist på en vara så ska priset stiga. Det är hög tid att ingripa nu om vi ska ha inhemsk livsmedelsproduktion också i framtiden.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15