Remissdebatt om budgetpropositionen för 2018

20.09.2017 kl. 10:36
Gruppanförande 20.9.2017, Joakim Strand

Fru talman, arvoisa rouva puhemies,

”Vi har ett nordiskt välfärdssamhälle, med sina förmåner och sin service, men vår sysselsättningsgrad är på sydeuropeisk nivå.”

Det här är ett citat av statssekreterare Martti Hetemäki. Det är inget nytt citat. Han sa det inför budgetbehandlingen för ett år sedan. Finansministeriets starke man Hetemäki kunde säga det igen, för det som behövs är en helt ny ambitionsnivå när det gäller sysselsättningsgraden.

Tyvärr, trots bättre tider, ligger sysselsättningsgraden fortfarande kring 70 procent. Inte ens med regeringens mål 72 procent – som inte verkar uppnås under valperioden – kommer vi nära en anständig nordisk nivå.

Svenska riksdagsgruppen håller med Hetemäki: sysselsättningsgraden måste upp till de övriga nordiska ländernas nivå och på sikt till 80 procent. Åland ligger redan på den nivån, och även på Österbottens exportkust ligger man nära 75 procent redan idag. Så omöjligt är det definitivt inte. I Sverige reformerades arbetslivet för över tio år sedan – faktiskt, under en socialdemokratisk regering – och där kan man nu njuta av frukterna i form av en sysselsättningsgrad på 77 procent.

Det är dock skäl för regeringen – också nu när det går bättre – att klart se de konkurrensfördelar vårt land har och våga satsa på de reformer som vår ekonomi behöver.

Det finns exempel på bra, aktiverande åtgärder i budgetboken – att det blir möjligt att använda utkomstskyddet för arbetslösa till att starta ett eget företag eller studier är ett sådant. I Svenska riksdagsgruppens sysselsättningsprogram har vi listat flera åtgärder och efterlyst en ny kultur med konstruktiva dialoger på själva arbetsplatserna. Gott ledarskap höjer motivationen och förbättrar arbetshälsan.

Det som däremot saknas i budgetförslaget är resurser för att genomföra en genomgripande reform av familjeledigheterna. Vi behöver en reform, som inte är något kostnadsneutralt ytskrap, utan det ska märkas att man investerar i framtiden, att man stärker jämställdheten och att man genom att satsa på familjerna bidrar till ett mer optimistiskt samhällsklimat och framtidstro. Fiffigast skulle vara att ta med oppositionen i beredningen – för nu behövs ett resultat som håller över flera valperioder.

Väsentligt är också att Finland återtar sin position som ett land där utbildning och forskning är utgångspunkten för vår framgång. Färsk OECD-statistik visar att Finland de senaste åren har tappat terräng.

Utbildningssatsningarna i budgetförslaget räcker inte till med tanke på hur stora nedskärningar som gjorts tidigare och universitetens situation.

Det är också en ödesfråga av vi fortsätter att skapa likvärdiga förutsättningar i den grundläggande utbildningen för alla barn, oberoende av familjens socioekonomiska bakgrund.

Dropout-fenomenet särskilt bland pojkar är allvarligt och vi inte har råd att vara likgiltiga till det. Bland annat den här utmaningen togs upp då vår riksdagsgrupp på sommarmötet sammanställde tolv åtgärder för att hjälpa de mest utsatta grupperna i samhället.

Många i vårt samhälle kommer aldrig in på arbetsmarknaden och vi vet att 30-åringar sjukpensioneras på grund av mental ohälsa. Därför har SFP och Svenska riksdagsgruppen efterlyst ett omfattande nationellt program för den mentala hälsan. Vi hoppas regeringen tar lyra på vårt initiativ. Det kostar samhället nämligen miljarder att låta det bli ogjort, förutom allt det mänskliga lidande det innebär för de drabbade och deras anhöriga. 

Personligen anser jag att de överskuldsatta – det handlar om inte mindre än 400 000 personer med betalningsstörningar  – inte fått den uppmärksamhet problemet skulle kräva och därför noterar jag med tillfredsställelse att regeringen har tänkt göra något åt saken.

Svenska riksdagsgruppen fortsätter att efterlysa en vettig vård- och landskapsreform. Det är fortfarande dunkelt hur regeringen med reformen i praktiken ska genomföra en minskning av hållbarhetsunderskottet med 3 miljarder euro. Och om landskapen blir av, kräver vi äkta självstyrelse, så att landskapen själva kan fatta beslut om nivån på sin vård och påverka sin egen framtid.

Ärade talman,

Under de kommande 20 åren kommer världen att förändras mer än den har gjort under de senaste 200 åren. Denna svindlande förändrings- och utvecklingstakt medför enorma möjligheter särskilt för ett litet och lättrörligt land som vårt, som är både smart och kompetent. Finland har ett unikt tillfälle att vara den kraft som tillför olika sektorer nya lösningar och nya koncept uttryckligen för morgondagens värld – där arbetsbegreppet och logiken för att skapa ekonomiskt värde kommer att avvika betydligt från det vi är vana vid. 

Vi måste aktivt säkerställa verksamhetsförutsättningarna för de sektorer och områden där exporten faktiskt visar goda resultat, där det skapas industriellt förädlingsvärde och där företagen själva på marknadsmässiga villkor satsar på forskning och utveckling. Inom olika regioner konkurrerar företagskluster och värdekedjor dagligen globalt.

Låt mig slutligen referera en färsk artikel i tidskriften Economist: Enligt konsultbolaget PWCs bedömning kommer tillväxt relaterad till artificiell intelligens att öka världens sammanlagda BNP med 16 000 miljarder dollar före utgången av 2030. En allmän bedömning är att enbart globala investeringar i energiteknik år 2030 kan överskrida 1 200 miljarder euro. Det handlar om så stora kakor att det kan vara lönt att ta för sig också mindre tuggor av dem. Men det kräver ett djärvt grepp, fokuserade satsningar på forskning och utbildning och att vi fördomsfritt kopplar upp oss mot internationella nätverk och strategiskt viktiga värdekedjor – utöver god service och en trygg livsmiljö. Det hundraåriga Finland har alla förutsättningar för detta. 

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15