Läget i Östersjön

16.09.2017 kl. 09:46
Den militära aktiviteten på Östersjön, både i luften och på havet, har ökat märkbart de senaste åren. Vissa debattörer vill ibland få det att låta som om läget i Östersjön aldrig varit mer spänt än idag.

Ett sådant påstående är dock både falskt och saknar historisk förankring. Det är viktigt att minnas att läget i Östersjön varit spänt också tidigare, till och med mycket mer spänt än nu. Nuvarande läge är dock det mest spända sedan kalla krigets slut, vilket är bekymmersamt, men som i sig inte skapar anledning för panik eller någon drastisk omprövning av Finlands utrikespolitik.

 

I torsdags drog Ryssland igång sin storövning Zapad. Det är en mycket stor övning på land, luft och vatten – som hela Östersjöregionen och västvärlden noggrant håller ögonen på. Enligt ett internationellt avtal, Wiendokumentet i Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE), ska alla övningar med fler än 13 000 soldater förannonseras samtidigt som utländska observatörer bjuds in för att övervaka.

 

Ryssland har uppgett att 12 700 soldater deltar och därför har inga utländska observatörer bjudits in till övningen som helhet. Västerländska bedömningar är dock att över 100 000 soldater och militär personal kommer delta. Ryssland förväntas, precis som år 2013, undgå överenskommelsen genom att dela upp övningen i många små övningar så att man på pappret kommer under gränsen. Att utnyttja sådana kryphål i Wiendokumentet skapar inte mer förtroende, säkerhet och avspänning i regionen.

 

Sverige genomför nu också en övning, Aurora. Det är Sveriges största övning sedan Kalla kriget. I samband med den ordnas också övningen Northern Coasts där också Finland deltar. Sammanlagt 20 000 soldater deltar i övningen och därför har internationella observatörer, också från Ryssland, bjudits in i enlighet med OSSE:s Wiendokument.

 

Den svenska övningen skulle knappast ordnats om inte säkerhetsläget i Östersjön försämrats de senaste åren framförallt genom Rysslands snabba upprustning och ökade aktivitet i regionen (där Ryssland bl.a. bedöms ha övat på att inta Gotland och simulerat kärnvapenanfall på Sverige). Rysslands anfall av Georgien år 2008 samt den ryska annekteringen av Krim och östra Ukraina spär dessutom på osäkerheten i regionen, i synnerhet i Baltikum.

 

De baltiska länderna är oroade för sin säkerhet och för att minimera risken av aktiviteter mot de baltiska länderna har deras samarbete med USA och andra NATO-länder fördjupats. I alla baltiska länder finns nu bataljoner med trupper från NATO-länder. Den estniska flygbasen Ämari är också en av två baser för NATO:s flygpatrullering i Baltikum. De spanska F/A 18 planen som för en dryg månad sedan kränkte finskt luftrum kom just från den basen, där Spanien då hade det roterande ansvaret.

 

En militär konflikt i Östersjöregionen är inte trolig, men desto mer militära flygplan och fartyg i Östersjön ökar risken för krockar, olyckor och missförstånd som kan leda till konflikter. Det ökar också oron. Därför skulle det vara viktigt att en avspänning skulle komma igång, även om det tyvärr inte är troligt den närmaste tiden.

 

För Finlands del gäller det att fortsätta hålla huvudet kallt och fortsätta upprätthålla ett trovärdigt totalförsvar. Samtidigt ska Finland fortsätta vara aktivt i det internationella samarbetet och via bilaterala kontakter och internationell diplomati fortsätta försöka bidra till minskad spänning i regionen och mindre konflikter i världen.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00