Lokala skarvproblem måste åtgärdas

19.09.2017 kl. 07:31
Problemet med alltför stora skarvkolonier lokalt eller regionalt har länge förringats av olika orsaker. Sifferlekar om antalet häckande par, tvisten huruvida skarven bara äter skräpfisk och olika tolkningar av vad EU:s fågeldirektiv möjliggör har präglat diskussionen.

Den lokala verkligheten såsom förstörda holmar, försämrad vattenkvalitet och minskad tillgång på fisk har mötts av argument som hänför sig till nationella linjedragningar och tolkning av EU- lagstiftning. Det tröstar föga att höra om skyddsbehov på EU-nivå då holmar i din närhet förvandlas till stinkande nästen man inte kan närma sig. Konflikterna har avlöst varandra.

 

Vi var därför många som välkomnade det arbete miljöminister Tiilikainen påbörjade genom att tillsätta den nationella skarvarbetsgruppen med uppgift att dryfta skarvproblematiken och att finna lösningar. Som ett resultat av detta nationella arbete har de regionala NMT-centralerna tillsatt regionala skarvarbetsgrupper som ska producera information om lokala problemområden. Det här är i princip rätt förfaringssätt, eftersom problemen är lokala eller regionala. Det förutsätter dock att man tar de lokala eller regionala problemen på allvar.

 

Förväntningarna på de regionala skarvarbetsgrupperna är stora. I slutet av juni ställde undertecknad och några kollegor ett skriftligt spörsmål om vilka konkreta åtgärder regeringen tänker vidta för att minska skadorna orsakade av skarvar. Vi ville också veta om regeringen tänker inleda beredningen av en ny förvaltningsplan för vård av skarvbeståndet eftersom nuvarande förvaltningsplan är från 2005 och då fanns det enbart cirka 3000 häckande par.

 

Minister Tiilikainen svarar att regeringen inte tänker uppdatera förvaltningsplanen. Istället utvecklar man webbplatsen för observationer. Webbplatsen ska fungera som en förvaltningsplan för skarvbeståndet med information som uppdateras i realtid. Tiilikainen hänvisar också till de regionala skarvarbetsgrupperna i Österbotten och till de regionala handlingsplaner man där ämnar utarbeta. Dessutom vill miljöministeriet stöda de regionala arbetsgruppernas arbete och främja samarbetet mellan de regionala arbetsgrupperna för att få en övergripande kontroll över skarvbeståndet.

 

På nationell nivå förväntar man sig tydligen att de regionala skarvarbetsgrupperna ska uppgöra regionala handlingsplaner med problemområdena definierade. Syftet med de regionala handlingsplanerna är att fungera som faktaunderlag och därmed underlätta behandlingen av undantagslov. De regionala handlingsplanerna är dock ingen självklarhet utan varje arbetsgrupp bestämmer ifall man uppgör handlingsplaner.

I Österbotten har arbetet med de regionala handlingsplanerna stött på problem. I Nyland har vi inte ännu kommit så långt att vi skulle ha fattat beslut om att utarbeta en regional handlingsplan. Det återstår ännu att definiera problemområden.

 

Om vi inte lyckas göra ett trovärdigt arbete i de regionala skarvarbetsgrupperna fortsätter konflikterna mellan lokal verklighet och nationella diffusa tolkningar av fågeldirektivet. Kommissionär Vella uppmanade redan år 2015 medlemsstaterna att använda sig av fågeldirektivets möjlighet till undantag för att lösa konflikter mellan exempelvis skarvar och fiske.

 

Miljöminister Tiilikainen passar i sin tur delvis bollen från nationell till regional nivå. Tiilikainen lovar också i sitt svar på vårt skriftliga spörsmål att miljöministeriet ytterligare ska utveckla anvisningarna för att underlätta behandlingen av undantagsloven. Frågan lyder, räcker detta i de fall undantagsloven överklagas?

 

 Våra lokalsamhällen lider på sina håll oskäligt mycket av skarven. Ta de lokala problemen på allvar och sluta med den skuggboxning som pågår. Där det finns vilja där finns det väg, också i skarvfrågan.

 

Mikaela Nylander

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30