Arbetsdryg höst i riksdagen

11.09.2017 kl. 09:01
Förra veckans tisdag körde riksdagens hösttermin igång. De senaste veckorna har riksdagsgrupperna hållit externa gruppmöten, regeringen budgetförhandlat och den årliga ambassadörsveckan hållits. Nu väntar dock de vanliga rutinerna, vilka inkluderar utskottsmöten och plenum fyra gånger per vecka. Detta i ett nyrenoverat riksdagshus.

Det egentliga riksdagshuset har varit stängt i två och ett halvt år för en totalrenovering. Huset öppnades på nytt i tisdags. Förutom ett uppenbart ansiktslyft syns knappt några ändringar utåt, men på insidan har rör, elledningar, kablar och ventilation bytts och förnyats.

 

Den politiska hösten i det nygamla huset kommer att bli intensiv. Regeringen har passerat halvtid, men många stora reformer är fortsättningsvis på hälft. Slitningarna mellan regeringspartierna syns också allt tydligare utåt.

 

En del av vård- och landskapsreformen bereds för tillfället på nytt efter grundlagsutskottets utlåtande i somras. Centern och Samlingspartiet har dock olika prioriteringar i arbetet. Medan flera av de för Centern viktiga delarna ligger vilande i riksdagen ska valfrihetsmodellen, den del som är viktigast för Samlingspartiet, beredas helt på nytt. Det är inga finjusteringar som ska göras, utan en helt ny modell ska tas fram och presenteras redan i oktober. Klockan tickar nu snabbt och om inte tidtabellen håller kommer reformen som helhet riskera att hamna i farozonen.

 

Vid sidan av vårdreformen är beredningen av nya självstyrelselagen den i särklass viktigaste frågan för Åland under hösten. Här tickar också klockan. Ålandskommitténs betänkande är på remissrunda och svaren ska in senast inkommande fredag. Därefter ska svaren behandlas och propositionen beredas klart i justitieministeriet. Regeringen meddelade förra veckan officiellt att planen är att överlämna propositionen till riksdagen redan vecka 5 nästa år.

 

Då självstyrelselagen förnyades förra gången var justitieministeriets beredningsarbete mycket arbetsdrygt och leddes av en arbetsgrupp med Leif Sevón i spetsen. Arbetsgruppen hade också åländsk representation. Det är oerhört viktigt att också kommande beredningsarbete har åländsk representation och insyn för att garantera att kärnan och balansen i Ålandskommitténs betänkande inte rubbas.

 

I höst har regeringen också sagt att man ska inleda arbetet med en familjevårdsreform. En sådan är mycket behövlig, inte minst för att öka jämställdheten på arbetsmarknaden. Regeringen är dock själv splittrad i ambitionsnivån och man har (sannolikt därför) valt att inte bilda en parlamentarisk arbetsgrupp i frågan. En parlamentarisk arbetsgrupp blir det däremot kring företagsstöd. Det arbetet blir också viktigt för Åland då de så kallade sjöfartsstöden sannolikt kommer tangeras i gruppen.

 

Första nya stora lagförslaget som landar på riksdagens bord i höst är förslaget till ny alkohollag som regeringen väntas avge nu på torsdag. Förslaget splittrar riksdagsgrupperna internt och riksdagsbehandlingen av lagen kommer således bli mycket intressant.

 

Beredningen av en ny spaningslag fortsätter också och den inre säkerheten kommer få mycket utrymme under riksdagshösten.

 

Sist och slutligen blir det intressant att se hur dynamiken utvecklas mellan Sannfinländarna, nu i opposition, och avhopparna som bytt namn till De blåa. Om inte utbrytargruppens opinionssiffror snart lyfter över 2 % i gallupundersökningarna kommer det sannolikt att börja synas i regeringsarbetet. Det blir en spännande höst.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00