Naturvetenskap eller EU-vetenskap

09.09.2017 kl. 07:59
Finlands skogar växer mera än någonsin tidigare. Enligt Naturresursinstitutet Lukes uppgifter så ligger den årliga tillväxten nu på 110 miljoner kubikmeter.

 

Det är dubbelt mera än för 50 år sedan och tre gånger så mycket som för 100 år sedan. Att skogens tillväxt ökat är i huvudsak resultatet av god och ansvarsfull skogspolitik och skogsskötsel. Eftersom vi kommer att avverka endast cirka 70 miljoner kubikmeter i år så ökar alltså vårt skogsbestånd kraftigt. Förutom att en ökad tillväxt skapar möjligheter för ökad avverkning så binder våra skogar massor av koldioxid. Detta är ett naturvetenskapligt faktum och hållbar utveckling när den är som bäst.

Den största orsaken till klimatuppvärmningen är förbränning av fossila bränslen. Att ersätta olja och kol med förnyelsebara råvaror som trä är alltså en klimatgärning av rang. I EU har man dock en annan syn. När EU-parlamentets miljöutskott i juni röstade om LULUCF, dvs. mark- och skogsanvändningens roll i EU:s klimatpolitik, så beslöt man i strid med naturvetenskapliga fakta. Finlands skogar, som är en väldig kolsänka, blir enligt EU-vetenskapen till en utsläppskälla om vi ökar de årliga avverkningarna jämfört med åren 2000-2012! Utskottets ställningstagande är vetenskapsfientligt och vänder vitt till svart.

EU-parlamentet i sin helhet kommer att rösta om ärendet nästa vecka. De finländska parlamentarikerna med SFP:s Nils Torvalds i spetsen har ett digert jobb framför sig när de ska övertyga sina kolleger om att det enda sättet att minska koldioxidutsläppen är att se framåt, inte bakåt. Deras arbete underlättas inte av att två av de finländska parlamentarikerna, Grönas Heidi Hautala och Samlingspartiets Sirpa Pietikäinen, har uttalat stöd för miljöutskottets vetenskapsfientliga linje.

Miljöskyddsorganisationerna som ännu för ett par år sedan pläderade starkt för en övergång från fossila till förnyelsebara bränslen har nu bytt fot. Nu är det skogsskydd och minskade avverkningar som gäller och vad som händer med världen efter år 2030 vill de helst inte tala om. De två som driver denna linje till sin spets är WWF och vår finlandssvenska Natur och Miljö rf. Jag kan inte annat än förundras över Natur och Miljö. Organisationen sparar inte någon möda när de försvarar varje enskild skarvs rätt till liv och vill minska avverkningen av skog som de själva nedlåtandet kallar för trädåkrar. I ställer för att bifalla den finländska linje som bygger på naturvetenskapen och där kolbindningen ökar kraftigt på sikt så tycks NoM vika ner sig för EU-vetenskapen  och vara villiga att offra mänsklighetens framtid på skogsskyddets altare.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00