Naturvetenskap eller EU-vetenskap

09.09.2017 kl. 07:59
Finlands skogar växer mera än någonsin tidigare. Enligt Naturresursinstitutet Lukes uppgifter så ligger den årliga tillväxten nu på 110 miljoner kubikmeter.

 

Det är dubbelt mera än för 50 år sedan och tre gånger så mycket som för 100 år sedan. Att skogens tillväxt ökat är i huvudsak resultatet av god och ansvarsfull skogspolitik och skogsskötsel. Eftersom vi kommer att avverka endast cirka 70 miljoner kubikmeter i år så ökar alltså vårt skogsbestånd kraftigt. Förutom att en ökad tillväxt skapar möjligheter för ökad avverkning så binder våra skogar massor av koldioxid. Detta är ett naturvetenskapligt faktum och hållbar utveckling när den är som bäst.

Den största orsaken till klimatuppvärmningen är förbränning av fossila bränslen. Att ersätta olja och kol med förnyelsebara råvaror som trä är alltså en klimatgärning av rang. I EU har man dock en annan syn. När EU-parlamentets miljöutskott i juni röstade om LULUCF, dvs. mark- och skogsanvändningens roll i EU:s klimatpolitik, så beslöt man i strid med naturvetenskapliga fakta. Finlands skogar, som är en väldig kolsänka, blir enligt EU-vetenskapen till en utsläppskälla om vi ökar de årliga avverkningarna jämfört med åren 2000-2012! Utskottets ställningstagande är vetenskapsfientligt och vänder vitt till svart.

EU-parlamentet i sin helhet kommer att rösta om ärendet nästa vecka. De finländska parlamentarikerna med SFP:s Nils Torvalds i spetsen har ett digert jobb framför sig när de ska övertyga sina kolleger om att det enda sättet att minska koldioxidutsläppen är att se framåt, inte bakåt. Deras arbete underlättas inte av att två av de finländska parlamentarikerna, Grönas Heidi Hautala och Samlingspartiets Sirpa Pietikäinen, har uttalat stöd för miljöutskottets vetenskapsfientliga linje.

Miljöskyddsorganisationerna som ännu för ett par år sedan pläderade starkt för en övergång från fossila till förnyelsebara bränslen har nu bytt fot. Nu är det skogsskydd och minskade avverkningar som gäller och vad som händer med världen efter år 2030 vill de helst inte tala om. De två som driver denna linje till sin spets är WWF och vår finlandssvenska Natur och Miljö rf. Jag kan inte annat än förundras över Natur och Miljö. Organisationen sparar inte någon möda när de försvarar varje enskild skarvs rätt till liv och vill minska avverkningen av skog som de själva nedlåtandet kallar för trädåkrar. I ställer för att bifalla den finländska linje som bygger på naturvetenskapen och där kolbindningen ökar kraftigt på sikt så tycks NoM vika ner sig för EU-vetenskapen  och vara villiga att offra mänsklighetens framtid på skogsskyddets altare.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00