Tolv åtgärder för att hjälpa de mest utsatta

29.08.2017 kl. 16:20

Vi måste stoppa tudelningen av samhället. Vi vill hindra och förebygga utslagning och presenterar därför 12 åtgärder för att förbättra situationen för de mest utsatta.

- Detta trygghetspaket skulle förbättra folkhälsan och sysselsättningen samt öka tryggheten. Samtidigt skulle samhällets kostnader minska, när folk mår bättre, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

- Till exempel utslagningen av pojkar och unga män är ett stort samhälleligt problem, som vi vill åtgärda med detta paket. Vi måste bli bättre på att i tid identifiera de som behöver stöd. Ingen ska falla emellan, vi vill ha med alla, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Stefan Wallin.

1. Mental hälsa till nationell prioritet. 
Psykiska problem förorsakar mänskligt lidande och miljardkostnader åt samhället årligen. Tyvärr har den mentala hälsan blivit i skymundan i vårdreformen. Vi behöver ett långsiktigt nationellt program för mental hälsa, men också genast satsningar på tidigt ingripande och ett tillräckligt antal psykiatriska sjukvårdare vid hälsocentralerna.

2. Förmånligare boende.
För största delen människor är boende den mest betydande kostnaden. För att stävja boendekostnaderna behöver vi mera planerad tomtmark, vilket i sin tur leder till större bostadsutbud. Kommunerna måste säkra ett tillräckligt antal hyresbostäder. Samtidigt måste vi skapa nya boendeformer och fungerande pendlingsområden. Vi skulle medvetet satsa på kollektivtrafik i våra tillväxtorter så att finländarna också har möjlighet att bo på större avstånd från våra tillväxtcentrum.

3. Förbättra ensamförsörjarnas situation. 
Barnfattigdom är en växande trend i Finland och är vanligast i ensamförsörjarfamiljer. Den största delen av ensamförsörjarna är kvinnor. Därför skulle vi höja barnbidragets ensamförsörjartillägg. Vi skulle också ändra lagen så att ensamförsörjartillägget inte längre minskar utkomststödet.

4. Fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag för alla barn som fyllt tre år. 
I Finland deltar endast ca 75 procent av barnen i småbarnspedagogik. Det är alarmerande med tanke på hur viktigt småbarnspedagogik är för barnets inlärning, sociala färdigheter och utveckling. Därför vill vi trygga rätten till en kvalitativ småbarnspedagogik för alla barn, oberoende av föräldrarnas ekonomiska situation.

5. Höj garantipensionen för att hjälpa de minst bemedlade pensionärerna. 
De som lever på garantipension hör till de som har de allra sämst ställt i samhället och vi bör ta hand om dem.

6. Trygga studerandes utkomst. 
Alla finländare ska ha jämlika möjligheter till högskolestudier oberoende av socioekonomisk bakgrund. Vi skulle återinföra det studiepenningsbaserade studiestödet. Vi skulle också höja studiestödets inkomstgränser med 50 procent. Studerande får inte bestraffas för att de jobbar.

7. Stöd åt våldsoffer. 
Våld i närförhållande och våld mot kvinnor är betydande samhällsproblem som har sociala, hälso- och ekonomiska följder. Därför skulle vi grunda tre våldtäktskriscenter och 25 nya skyddshem.

8. Utslagningen av pojkar och unga män bör förhindras. 
Vi vill höja anslagen för uppsökande ungdomsarbete och annan förebyggande verksamhet. Vi vill också förbättra möjligheterna att få träffa skolsjukskötare, -kuratorer och -psykologer. Ingen ungdom får bli utan utbildning eller rehabilitering.

9. De papperlösas situation bör underlättas.
Alla ska ha rätt till grundläggande service såsom hälsovård. Det är också viktigt att komma ihåg att papperslöshet utsätter för utslagning och i värsta fall radikalisering. Att hjälpa de papperslösa är därför nödvändigt ur såväl mänsklig som samhällelig synvinkel. Det får aldrig vara fel att hjälpa en människa i nöd.

10. Minska ungdomsarbetslösheten genom en minijobsmodell. 
I vår minijobsmodell skulle under 30-åriga ungdomar få förtjäna 500 euro i månaden, utan att det skulle påverka bidrag eller andra förmåner. Arbetsgivarna skulle i sin tur betala mindre arbetsgivaravgifter då de anställer en ung person.

Deltidsjobb kan för många vara ett viktigt första steg i återgången till arbetslivet. Därför föreslår vi också en höjning av arbetslöshetsskyddets skyddade belopp, vilket skulle uppmuntra till att ta emot deltidsjobb. Vi vill göra det mer flexibelt att kombinera sjukpension och deltidsarbete.

11. Ett kostnadstak för sjukvårdskostnader. 
Istället för ett tak för läkemedel, ett tak för resekostnader och ett tak för klientavgifter osv., kunde vi i framtiden ha ett gemensamt kostnadstak för alla dessa kostnader.

12. Tillräckliga resurser för skuldrådgivning och mer rimliga noteringstider för betalningsanmärkningar. 
Överskuldsättning och betalningsanmärkningar ökar ständigt i Finland. Orsakerna till skuldsättning och utslagning är varierande, men det väsentliga vore att koncentrera resurser på att hjälpa de skuldsatta, istället för att försvåra deras läge.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15