Finlandsbilden och samhällsklimatet

02.09.2017 kl. 08:03
För ett par år sedan diskuterades flitigt vilken Finlandsbilden är utomlands. Bilder på en man i Lahtis med Ku klux klan mundering, hållandes en finsk flagga, publicerades världen över och många oroade sig ifall det här var bilden som omvärlden skulle få av Finland.

Författaren Jörn Donner konstaterade i diskussionen att oron över Finlandsbilden var löjlig. Vi har aldrig hört talas om Belgienbilden eller Albanienbilden, varför ska vi då oroa oss över Finlandsbilden, undrade Donner. Jag tror att Donner har rätt. Det ska ganska mycket till för att bilden av ett annat land ska ändras hos den stora allmänheten. Däremot tror jag att det var många finländare som själva reagerade med oro över samhällsutvecklingen i vårt land. Diskussionen om Finlandsbilden blev bara ett uttryck för den oron.

 

Samhällsklimatet i Finland har de senaste åren blivit betydligt hårdare. Respekten har minskat och tröskeln för vad som får skrivas och sägas om andra har blivit lägre i takt med att populisters opinionsstöd stigit. Sociala medier har i sin tur gjort det enklare att nå ut, sprida och nå fram med både intolerans och hatretorik. Det här märks i en tuffare debatt med mindre acceptans för såväl minoriteter som det svenska språket i vårt land.

 

För tio år sedan var det inte många av mina finlandssvenska vänner som var på väg att flytta utomlands. Det var hemma i Finland som de flesta såg sin framtid. Idag är det massor av unga finlandssvenskar som årligen flyttar utomlands, i synnerhet till Stockholm. Framförallt har jobben dragit, men på senare år har också det stora utbudet av studieplatser – på svenska – på universitet börjat locka många till Sverige.

 

Jobb och studier är en förståelig orsak till att flytta utomlands, men den senaste tiden har jag också hört allt fler ungdomar motivera flyttbeslutet med att det mentala klimatet är mycket bättre i Sverige och att man där känner sig mer respekterad. Samhället där upplevs som mer tolerant.

 

Det är mycket oroväckande om unga finländare börjar flytta utomlands för att man uppfattar samhällsklimatet i Finland som mer intolerant. Av den anledningen tror jag att det är viktigt att det politiska Finland inte enbart funderar på hur vi får budgeten i balans, utan också hur samhällsklimatet kan förbättras. Det finns mycket att vara stolt över i Finland, men vi behöver bli mycket bättre på att som samhälle klart och tydligt sätta ner foten mot intolerans och hatretorik i samhället. Varje gång någon oroar sig över Finlandsbilden borde därför varningsklockorna ringa.

 

Finland får inte bli ett land man vill flytta bort från för att man känner att man inte blir respekterad för sina åsikter, sitt modersmål eller för den man är. Finland behöver därför ett tydligare och starkare värdebaserat ledarskap som står upp för det öppna samhället och som inkluderar och respekterar människor oavsett åsikt, modersmål eller för den man är.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37