Finlandsbilden och samhällsklimatet

02.09.2017 kl. 08:03
För ett par år sedan diskuterades flitigt vilken Finlandsbilden är utomlands. Bilder på en man i Lahtis med Ku klux klan mundering, hållandes en finsk flagga, publicerades världen över och många oroade sig ifall det här var bilden som omvärlden skulle få av Finland.

Författaren Jörn Donner konstaterade i diskussionen att oron över Finlandsbilden var löjlig. Vi har aldrig hört talas om Belgienbilden eller Albanienbilden, varför ska vi då oroa oss över Finlandsbilden, undrade Donner. Jag tror att Donner har rätt. Det ska ganska mycket till för att bilden av ett annat land ska ändras hos den stora allmänheten. Däremot tror jag att det var många finländare som själva reagerade med oro över samhällsutvecklingen i vårt land. Diskussionen om Finlandsbilden blev bara ett uttryck för den oron.

 

Samhällsklimatet i Finland har de senaste åren blivit betydligt hårdare. Respekten har minskat och tröskeln för vad som får skrivas och sägas om andra har blivit lägre i takt med att populisters opinionsstöd stigit. Sociala medier har i sin tur gjort det enklare att nå ut, sprida och nå fram med både intolerans och hatretorik. Det här märks i en tuffare debatt med mindre acceptans för såväl minoriteter som det svenska språket i vårt land.

 

För tio år sedan var det inte många av mina finlandssvenska vänner som var på väg att flytta utomlands. Det var hemma i Finland som de flesta såg sin framtid. Idag är det massor av unga finlandssvenskar som årligen flyttar utomlands, i synnerhet till Stockholm. Framförallt har jobben dragit, men på senare år har också det stora utbudet av studieplatser – på svenska – på universitet börjat locka många till Sverige.

 

Jobb och studier är en förståelig orsak till att flytta utomlands, men den senaste tiden har jag också hört allt fler ungdomar motivera flyttbeslutet med att det mentala klimatet är mycket bättre i Sverige och att man där känner sig mer respekterad. Samhället där upplevs som mer tolerant.

 

Det är mycket oroväckande om unga finländare börjar flytta utomlands för att man uppfattar samhällsklimatet i Finland som mer intolerant. Av den anledningen tror jag att det är viktigt att det politiska Finland inte enbart funderar på hur vi får budgeten i balans, utan också hur samhällsklimatet kan förbättras. Det finns mycket att vara stolt över i Finland, men vi behöver bli mycket bättre på att som samhälle klart och tydligt sätta ner foten mot intolerans och hatretorik i samhället. Varje gång någon oroar sig över Finlandsbilden borde därför varningsklockorna ringa.

 

Finland får inte bli ett land man vill flytta bort från för att man känner att man inte blir respekterad för sina åsikter, sitt modersmål eller för den man är. Finland behöver därför ett tydligare och starkare värdebaserat ledarskap som står upp för det öppna samhället och som inkluderar och respekterar människor oavsett åsikt, modersmål eller för den man är.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00