Finlandsbilden och samhällsklimatet

02.09.2017 kl. 08:03
För ett par år sedan diskuterades flitigt vilken Finlandsbilden är utomlands. Bilder på en man i Lahtis med Ku klux klan mundering, hållandes en finsk flagga, publicerades världen över och många oroade sig ifall det här var bilden som omvärlden skulle få av Finland.

Författaren Jörn Donner konstaterade i diskussionen att oron över Finlandsbilden var löjlig. Vi har aldrig hört talas om Belgienbilden eller Albanienbilden, varför ska vi då oroa oss över Finlandsbilden, undrade Donner. Jag tror att Donner har rätt. Det ska ganska mycket till för att bilden av ett annat land ska ändras hos den stora allmänheten. Däremot tror jag att det var många finländare som själva reagerade med oro över samhällsutvecklingen i vårt land. Diskussionen om Finlandsbilden blev bara ett uttryck för den oron.

 

Samhällsklimatet i Finland har de senaste åren blivit betydligt hårdare. Respekten har minskat och tröskeln för vad som får skrivas och sägas om andra har blivit lägre i takt med att populisters opinionsstöd stigit. Sociala medier har i sin tur gjort det enklare att nå ut, sprida och nå fram med både intolerans och hatretorik. Det här märks i en tuffare debatt med mindre acceptans för såväl minoriteter som det svenska språket i vårt land.

 

För tio år sedan var det inte många av mina finlandssvenska vänner som var på väg att flytta utomlands. Det var hemma i Finland som de flesta såg sin framtid. Idag är det massor av unga finlandssvenskar som årligen flyttar utomlands, i synnerhet till Stockholm. Framförallt har jobben dragit, men på senare år har också det stora utbudet av studieplatser – på svenska – på universitet börjat locka många till Sverige.

 

Jobb och studier är en förståelig orsak till att flytta utomlands, men den senaste tiden har jag också hört allt fler ungdomar motivera flyttbeslutet med att det mentala klimatet är mycket bättre i Sverige och att man där känner sig mer respekterad. Samhället där upplevs som mer tolerant.

 

Det är mycket oroväckande om unga finländare börjar flytta utomlands för att man uppfattar samhällsklimatet i Finland som mer intolerant. Av den anledningen tror jag att det är viktigt att det politiska Finland inte enbart funderar på hur vi får budgeten i balans, utan också hur samhällsklimatet kan förbättras. Det finns mycket att vara stolt över i Finland, men vi behöver bli mycket bättre på att som samhälle klart och tydligt sätta ner foten mot intolerans och hatretorik i samhället. Varje gång någon oroar sig över Finlandsbilden borde därför varningsklockorna ringa.

 

Finland får inte bli ett land man vill flytta bort från för att man känner att man inte blir respekterad för sina åsikter, sitt modersmål eller för den man är. Finland behöver därför ett tydligare och starkare värdebaserat ledarskap som står upp för det öppna samhället och som inkluderar och respekterar människor oavsett åsikt, modersmål eller för den man är.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00