Förhandsröstningen inför kommunalvalet pågår som bäst och det är en vecka kvar till den egentliga valdagen.

31.03.2017 kl. 13:57
Det kan knappast ha undgått någon som läser dagstidningen. I ÖT  är debattsidan fylld med insändare från kommunalvalskandidater. Debattviljan hos kandidaterna är hög och tidningen bereder plats för debatten på ett ovanligt föredömligt sätt. En stor del av insändarna är både läsvärda och initierade. De ger konsumentupplysning åt väljarna genom att kandidaterna berättar om vilka samhällsfrågor de jobbar för och anser vara viktiga.

Diskussionen och viljan att bryta åsikter borde också fortsätta i våra fullmäktigeförsamlingar efter valet, eftersom vi på det sättet hittar de bästa lösningarna i samhällsbyggandet. Ingen politiker eller gruppering sitter ensam med alla de bästa lösningarna. De hittas då man bryter åsikterna mot varandra, samtalar och söker kompromisser. Diskussionen, eller debatten som vi väljer att kalla den, är alltså en förutsättning för goda politiska beslut.

 

Detta gäller också Finlands riksdag. När vårt parlamentariska system fungerar som bäst så diskuteras regeringens lagförslag först noggrant i en remissdebatt, fortsätter med sakkunnighöranden och slutar med att ledamöterna bedömer om lagförslaget kan gå vidare som sådant eller om det kräver förändringar. Kommer man inte överens så röstar man. För att detta ska fungera bra så krävs att regeringspartierna beaktar att också oppositionspartiernas ledamöter kan ha goda förslag och att oppositionen också kan förhålla sig konstruktivt till regeringens lagförslag.

 

Tyvärr så har viljan att lyssna på olika åsikter minskat under den senaste tiden. Flera ledamöter upplever att vi för tillfället har svårare än tidigare att lyssna på varandra och söka efter kompromisser.  Oppositionspolitiker upplever att regeringspartiernas ledamöter snabbare än tidigare slår ner oppositionspolitikers ändrings- eller kompromissförslag. Allra tydligast kom detta fram under behandlingen av lagen om jourverksamhet då Vasa centralsjukhus inte fick bli ett fulljoursjukhus. Inga av Sfp:s argument dög, vare sig de gällde vårdkvalitet, avstånd, kostnadseffektivitet eller språklig service. Endast partipolitiken och majoritetens åsikt avgjorde.

 

Vi har ett förändrat politiskt klimat där viljan att beakta avvikande synsätt är mindre än tidigare. I svenska Österbotten kan vi se till att denna beslutskultur inte sprids till våra kommunfullmäktigeförsamlingar. Den samhällsdebatt som förs i de svenskösterbottniska tidningarna är ett gott tecken. Vi kan fortsätta dialogen också efter valet. På så sätt kan vi försäkra oss om att vi är en av landets framgångsrikaste regioner också inkommande fullmäktigeperiod.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00