Riksdagen har börjat året med att behandla två stora framtidsredogörelser.

17.02.2017 kl. 13:50
Den första gäller den nationella strategin för energi- och klimatpolitiken fram till år 2030. Den kommer på ett mycket konkret sätt att synas i vår vardag. Målsättningen är att över hälften av den energi vi använder innan 2030 ska vara förnyelsebar och självförsörjningsgraden ska vara 55 procent. Över 40 procent av trafikbränslena ska vara förnyelsebara och användningen av importolja ska halveras. Användningen av stenkol ska upphöra helt i vårt land.

Ambitionsnivån är hög och allt detta har naturligtvis en prislapp, men faktum är att målen inte alls är orealistiska. Största delen av den förnyelsebara energin kommer från skogen som biprodukter av cellulosatillverkningen och åtminstone hälften av de förnyelsebara fordonsbränslena kommer att framställas av andra råvaror än trä. Utvecklingen går snabbt. Vi ser i Österbotten att växthusen idag värms upp med förnyelsebara och inhemska energikällor och brännoljan håller på att falla bort. LED-belysningen som sparar energi tar över i året-runt odlingar. Bussarna i Vasa börjar drivas med gas. Utvecklingen mot ökad användning av förnyelsebar energi kommer att gynna landsbygden för det är där som råvarorna finns. Dessutom har vi nordens ledande energikluster i vår region.

 

Där den nationella strategin för energi- och klimatpolitiken kommer ganska långt med konkreta förslag handlar den andra framtidsredogörelsen, Agenda 2030 för hållbar utveckling i Finland, om mera övergripande mål. I redogörelsen lyfts upp viktiga frågor som naturresursernas tillräcklighet, allas rätt till vatten, arbete och hälsa, med särskild fokus på kvinnors och flickors rättigheter. I redogörelsen kommer regeringen med många bra förslag om åtgärder för hur de globala målen skall uppnås. För Finlands del gäller det bland annat satsningar på förnybar energi och så kallad kretsloppsekonomi.

 

Både den nationella strategin för energi- och klimatpolitiken och Agenda 2030 handlar om stora helheter, som har inverkningar långt i framtiden. Det samma gäller den pinfärska försvarspolitiska redogörelsen som regeringen offentliggjorde i torsdags. För att uppnå de mål som regeringen kommit med i sina redogörelser, måste vi vara konsekventa och målmedvetna, och se till att ord och verklighet möts. Om långsiktiga mål ska uppnås så måste de förankras också hos de partier som för närvarande finns i opposition. Då krävs det att regeringspartierna lyssnar också på andra röster än de egna ledamöterna i riksdagen.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00