Regeringen Sipilä har just slutfört sin mellangranskning av regeringsprogrammet och uppdaterat planen för den offentliga ekonomin, det som tidigare kallades rambudget

28.04.2017 kl. 13:47
Slutresultatet är svagt positivt men tämligen anspråkslöst. Det syns tydligt att Sannfinländarnas urusla resultat och Centerpartiets mycket svaga resultat i kommunalvalet har gjort att regeringen är mycket försiktig för att inte säga handlingsförlamad.

Regeringens viktigaste mål, att öka antalet arbetsplatser och höja sysselsättningsgraden  till 72 procent, kommer inte att uppnås trots att konjunkturerna nu svängt till det bättre. Alla stora beslut som enligt sakkunniga skulle krävas för att nå dit har skjutits upp eller helt lagts på is. Det blev ingen förnyelse av arbetsmarknaden med större möjligheter att sluta lokala avtal. Det blev ingen förnyelse av familjepolitiken trots att det finns flera goda modeller som både skulle förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden och öka männens möjligheter att vara hemma längre med sina barn när de är små. Det blev inga modiga skattebeslut som skulle minska på det ytterst höga skattetryck vi har på arbete i Finland.

 

I stället får vi ett språkförsök som innebär att 2 200 elever i värsta fall inte kommer att läsa landets andra nationalspråk i skolan och därigenom starkt begränsa sitt framtida yrkesval. Finland ökar inte sin flyktingkvot trots att både minister Risikko och statsminister Sipilä föreslagit det. Är det rentav så att både Centerpartiet och Samlingspartiet ger Sannfinländarna små segrar i symbolfrågor för att hålla dem kvar i regeringen trots resultatet i kommunalvalet?

 

Jag har ända sedan regeringen tillsattes hävdat att den hade för få ministrar. Allt fler har sett detsamma och idag är det väl bara statsministern själv som tycker att det räckt med 14 ministrar. Jag välkomnar att vi får tre nya ministrar, även om anledningen till att beslutet kom nu snarare beror på Sannfinländarnas behov av en ministerpost till, än av omsorg om en god lagstiftning och politisk styrning. Den nya jord- och skogsbruksministern Jari Leppä känner jag väl eftersom vi arbetat tillsammans i riksdagens jord- och skogsbruksutskott i över tio år. Han är flitig, sakkunnig och lätt att samarbeta med. Han är själv aktiv jordbrukare och har en gedigen kunskap om både vår nationella lagstiftning och EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Jari Leppä är ett mycket gott ministerval.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00