Klumpsummans närmaste framtid

17.08.2017 kl. 13:43
Finlands ekonomi växer nu med betydligt större kraft än vad som förväntades bara för ett halvår sedan

Återhämtningen beror framförallt på att konjunkturen generellt i världsekonomin har förbättrats. De arbetsmarknadsreformer som regeringen planerat för att stärka Finlands konkurrenskraft är fortfarande på hälft, trots konkurrenskraftsavtalet.

 

Det är viktigt att man nu utnyttjar det förbättrade ekonomiska läget till att fullfölja reformer som också på längre sikt stärker Finlands konkurrenskraft, skapar tillväxt och gör att vi kommer bort från skuldsättningsspiralen i statsekonomin. Annars finns risk för att den spirade tillväxten kommer av sig.

 

En jämförelse med Sverige visar vilka frukter man kan skörda om man gör nödvändiga reformer i rätt tid. Finlands BNP är trots senaste års måttliga tillväxt fortfarande 3 % på minus från år 2008. Sveriges BNP har under samma tid ökat med 15 %.

 

Genomförda reformer kan inte ensamt förklara Sveriges framgångar, men de är en viktig del och vi borde därför lära oss av de skatte-, arbetsmarknads- och familjepolitiska reformer man gjort. Liknande reformer skulle sannolikt också skapa starkare tillväxt i Finland.

 

Den nuvarande ekonomiska återhämtningen syns redan i statens inkomster för innevarande år. Det här kommer att leda till en högre klumpsumma för Åland redan för detta skatteår. Statens intäkter har för de sex första månaderna i år vuxit med drygt 1,2 miljarder euro i jämförelse med i fjol. Inkomsterna kan därför komma att bli över en miljard euro mer än i den budget riksdagen godkände senaste december. Om det infrias finns stor chans att intäkterna också kan öka ännu mer än det finansministeriet budgeterat för år 2018, ett budgetförslag som publicerades för en dryg vecka sedan. Det här är bara kvalificerade beräkningar, och man ska inte ta ut något i förskott. Likväl är det goda nyheter som gör att också klumpsummans närmaste framtid ser betydligt ljusare ut än för bara ett halvår sedan.

 

Trots att konjunkturen förbättrats, statens intäkter ökar och klumpsumman blir högre är det viktigt att komma ihåg att klumpsummesystemet inte enbart får bli en konjunkturfråga. Klumpsumman kommer nu att växa eftersom hela statens inkomster växer, inte för att avräkningsbeloppet har höjts. De stigande inkomsterna ökar andrummet i Ålands offentliga ekonomi, men gör inget åt det strukturella behovet av att höja själva avräkningsnivån.

 

Vi vet aldrig exakt vad Åland betalar in i skatt till statens kassa, men vi vet att avräkningsnivån är 0,45 % och att den aldrig ändrats sedan systemet togs i kraft. Det vi dock vet är att Ålands befolkning sedan dess ökat från 0,48 % till att idag vara 0,53 % av landets befolkning. Trots att vi inte heller vet hur mycket indirekta skatter Åland betalar, något vi aldrig vetat, vet vi att Ålands andel av de debiterade direkta skatterna (som utgör grunden för skattegottgörelsen) för skatteåret 2015 var 0,71 %.

 

Det är fantastiskt att landets ekonomi på nytt växer och att klumpsumman därför kommer att öka och förbättra situationen för landskapets offentliga ekonomi. Men, trots att konjunkturen nu förbättras och kommer ge mer pengar i handen i klumpsumma får vi inte backa ner från kravet om att höja avräkningsgrundens själva nivå. En strukturell höjning av avräkningsnivån behövs fortsättningsvis i grunden och måste behandlas oavhängigt från olika konjunkturlägen.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15