Klumpsummans närmaste framtid

17.08.2017 kl. 13:43
Finlands ekonomi växer nu med betydligt större kraft än vad som förväntades bara för ett halvår sedan

Återhämtningen beror framförallt på att konjunkturen generellt i världsekonomin har förbättrats. De arbetsmarknadsreformer som regeringen planerat för att stärka Finlands konkurrenskraft är fortfarande på hälft, trots konkurrenskraftsavtalet.

 

Det är viktigt att man nu utnyttjar det förbättrade ekonomiska läget till att fullfölja reformer som också på längre sikt stärker Finlands konkurrenskraft, skapar tillväxt och gör att vi kommer bort från skuldsättningsspiralen i statsekonomin. Annars finns risk för att den spirade tillväxten kommer av sig.

 

En jämförelse med Sverige visar vilka frukter man kan skörda om man gör nödvändiga reformer i rätt tid. Finlands BNP är trots senaste års måttliga tillväxt fortfarande 3 % på minus från år 2008. Sveriges BNP har under samma tid ökat med 15 %.

 

Genomförda reformer kan inte ensamt förklara Sveriges framgångar, men de är en viktig del och vi borde därför lära oss av de skatte-, arbetsmarknads- och familjepolitiska reformer man gjort. Liknande reformer skulle sannolikt också skapa starkare tillväxt i Finland.

 

Den nuvarande ekonomiska återhämtningen syns redan i statens inkomster för innevarande år. Det här kommer att leda till en högre klumpsumma för Åland redan för detta skatteår. Statens intäkter har för de sex första månaderna i år vuxit med drygt 1,2 miljarder euro i jämförelse med i fjol. Inkomsterna kan därför komma att bli över en miljard euro mer än i den budget riksdagen godkände senaste december. Om det infrias finns stor chans att intäkterna också kan öka ännu mer än det finansministeriet budgeterat för år 2018, ett budgetförslag som publicerades för en dryg vecka sedan. Det här är bara kvalificerade beräkningar, och man ska inte ta ut något i förskott. Likväl är det goda nyheter som gör att också klumpsummans närmaste framtid ser betydligt ljusare ut än för bara ett halvår sedan.

 

Trots att konjunkturen förbättrats, statens intäkter ökar och klumpsumman blir högre är det viktigt att komma ihåg att klumpsummesystemet inte enbart får bli en konjunkturfråga. Klumpsumman kommer nu att växa eftersom hela statens inkomster växer, inte för att avräkningsbeloppet har höjts. De stigande inkomsterna ökar andrummet i Ålands offentliga ekonomi, men gör inget åt det strukturella behovet av att höja själva avräkningsnivån.

 

Vi vet aldrig exakt vad Åland betalar in i skatt till statens kassa, men vi vet att avräkningsnivån är 0,45 % och att den aldrig ändrats sedan systemet togs i kraft. Det vi dock vet är att Ålands befolkning sedan dess ökat från 0,48 % till att idag vara 0,53 % av landets befolkning. Trots att vi inte heller vet hur mycket indirekta skatter Åland betalar, något vi aldrig vetat, vet vi att Ålands andel av de debiterade direkta skatterna (som utgör grunden för skattegottgörelsen) för skatteåret 2015 var 0,71 %.

 

Det är fantastiskt att landets ekonomi på nytt växer och att klumpsumman därför kommer att öka och förbättra situationen för landskapets offentliga ekonomi. Men, trots att konjunkturen nu förbättras och kommer ge mer pengar i handen i klumpsumma får vi inte backa ner från kravet om att höja avräkningsgrundens själva nivå. En strukturell höjning av avräkningsnivån behövs fortsättningsvis i grunden och måste behandlas oavhängigt från olika konjunkturlägen.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00