Nolltolerans mot hatretorik

13.08.2017 kl. 13:35
Förra veckan rapporterade flera stora tidningar i både Finland och Sverige om den finländska toppidrottaren Camilla Richardson, från Österbotten, som fått hatbrev för att hon inte talat perfekt finska i finska TV-intervjuer.

Någon hade skrivit till henne att hon borde lära sig bättre finska eller flytta till ”hurriland” (nedvärderade ord om Sverige) i stället. Det är respektlöst och helt sjukt att någon skickar något sådant till en person som representerar hela Finland i världsmästerskap i friidrott. Tyvärr är Camilla Richardson inte den enda som fått höra spott och spe för sitt språk. De flesta har fått höra det någon gång i någon form. Likväl är det oacceptabelt.

 

Finland är ett tvåspråkigt land. Alla medborgare ska behandlas med respekt oavsett modersmål eller språkkunskaper. Det är inte bara en grundlagsenlig rättighet, utan det handlar också om folkvett och respekt.

 

Det finns kollegor och statliga tjänstemän som ibland knagglar sig fram på en mycket hackig svenska till mig, men jag förstår vad de vill säga. De försöker sitt bästa och det räcker alltid för mig. Därför berömmer jag dem alltid för att de försöker och gör sitt bästa. Jag förväntar mig nämligen aldrig av någon att de ska vara perfekta på något språk. För mig räcker det med respekt och förståelse för den bakgrunden man kommer ifrån.

 

När jag själv skriver på finska vet jag att jag i nästan varje mening gör ett stavfel. Jag har ett a för lite, eller ett ä för mycket i olika ord. Eller så böjer jag ett ord lite fel. Men till skillnad från Camilla Richardson har aldrig någon kommenterat det till mig. Däremot får jag nu och då e-post om hur orättvist och påtvingande det är att man i Finland måste lära sig svenska i skolan, medan finska är frivilligt på Åland. De här e-posten brukar jag alltid svara sakligt och faktamässigt på, med en liten förhoppning om att kanske öka kunskapen i någon grad. Flera andra av mina kollegor i svenska riksdagsgruppen har dock berättat om mycket grova påhopp och hatbrev per e-post för att de är svenskspråkiga.

 

Tyvärr har internet och sociala medier gjort det lättare för personer, även om de bara är enstaka få, att nå fram och nå ut med sitt inskränkta och unkna hat mot språk, minoriteter eller annat. På internetforum och tidningars kommentarsfunktioner kan några enstaka personer normalisera hatretorik. Det skrämmande är att det verkar ha gjort ribban lägre också generellt att skriva dräpande och hatiska texter.

 

Därför är det viktigt att samhället alltid markerar och visar nolltolerans mot hatbrev, hatretorik och mobbning, oavsett om det gäller språk eller något annat. Ingen ska behöva ta det. Politiker och samhällspåverkare måste markera att det inte är okej. Ännu viktigare är det att politiker och samhällspåverkare inte själva underblåser den här typens retorik eller mobbning och gör det mer socialt accepterat, något ex. USA:s nuvarande president nästan dagligen gör.

 

Språk är inget tungt att bära, även om det ibland kan vara tungt att lära sig. Många behöver kämpa mycket för att lära sig andra språk och då man väl lärt sig är många så rädda för att säga något ord fel att de hellre förblir tysta istället för att ens försöka. Av den anledningen är det alltid viktigt att respektera människors språkkunskaper och i stället för att kritisera ge uppmuntran då någon försöker. På så vis skapar man en vilja att fortsätta lära sig språk. Det gör det i sin tur enklare att ta del av andra kulturer, något som nästan alltid är både berikande och roligt.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00