Nolltolerans mot hatretorik

13.08.2017 kl. 13:35
Förra veckan rapporterade flera stora tidningar i både Finland och Sverige om den finländska toppidrottaren Camilla Richardson, från Österbotten, som fått hatbrev för att hon inte talat perfekt finska i finska TV-intervjuer.

Någon hade skrivit till henne att hon borde lära sig bättre finska eller flytta till ”hurriland” (nedvärderade ord om Sverige) i stället. Det är respektlöst och helt sjukt att någon skickar något sådant till en person som representerar hela Finland i världsmästerskap i friidrott. Tyvärr är Camilla Richardson inte den enda som fått höra spott och spe för sitt språk. De flesta har fått höra det någon gång i någon form. Likväl är det oacceptabelt.

 

Finland är ett tvåspråkigt land. Alla medborgare ska behandlas med respekt oavsett modersmål eller språkkunskaper. Det är inte bara en grundlagsenlig rättighet, utan det handlar också om folkvett och respekt.

 

Det finns kollegor och statliga tjänstemän som ibland knagglar sig fram på en mycket hackig svenska till mig, men jag förstår vad de vill säga. De försöker sitt bästa och det räcker alltid för mig. Därför berömmer jag dem alltid för att de försöker och gör sitt bästa. Jag förväntar mig nämligen aldrig av någon att de ska vara perfekta på något språk. För mig räcker det med respekt och förståelse för den bakgrunden man kommer ifrån.

 

När jag själv skriver på finska vet jag att jag i nästan varje mening gör ett stavfel. Jag har ett a för lite, eller ett ä för mycket i olika ord. Eller så böjer jag ett ord lite fel. Men till skillnad från Camilla Richardson har aldrig någon kommenterat det till mig. Däremot får jag nu och då e-post om hur orättvist och påtvingande det är att man i Finland måste lära sig svenska i skolan, medan finska är frivilligt på Åland. De här e-posten brukar jag alltid svara sakligt och faktamässigt på, med en liten förhoppning om att kanske öka kunskapen i någon grad. Flera andra av mina kollegor i svenska riksdagsgruppen har dock berättat om mycket grova påhopp och hatbrev per e-post för att de är svenskspråkiga.

 

Tyvärr har internet och sociala medier gjort det lättare för personer, även om de bara är enstaka få, att nå fram och nå ut med sitt inskränkta och unkna hat mot språk, minoriteter eller annat. På internetforum och tidningars kommentarsfunktioner kan några enstaka personer normalisera hatretorik. Det skrämmande är att det verkar ha gjort ribban lägre också generellt att skriva dräpande och hatiska texter.

 

Därför är det viktigt att samhället alltid markerar och visar nolltolerans mot hatbrev, hatretorik och mobbning, oavsett om det gäller språk eller något annat. Ingen ska behöva ta det. Politiker och samhällspåverkare måste markera att det inte är okej. Ännu viktigare är det att politiker och samhällspåverkare inte själva underblåser den här typens retorik eller mobbning och gör det mer socialt accepterat, något ex. USA:s nuvarande president nästan dagligen gör.

 

Språk är inget tungt att bära, även om det ibland kan vara tungt att lära sig. Många behöver kämpa mycket för att lära sig andra språk och då man väl lärt sig är många så rädda för att säga något ord fel att de hellre förblir tysta istället för att ens försöka. Av den anledningen är det alltid viktigt att respektera människors språkkunskaper och i stället för att kritisera ge uppmuntran då någon försöker. På så vis skapar man en vilja att fortsätta lära sig språk. Det gör det i sin tur enklare att ta del av andra kulturer, något som nästan alltid är både berikande och roligt.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55