Stereotyper och förutfattade meningar

17.07.2017 kl. 13:29
De flesta människor har ofta, i olika grad, en förutfattad bild av olika saker och ting. När sommartider nalkas brukar en hel del finskspråkiga personer i Helsingfors glatt och självsäkert fråga mig hur många veckor jag ska segla under sommaren. Många finländares stereotyper om svenskspråkiga verkar nämligen vara att alla seglar - också ålänningar.

Då jag svarar att vi bara har en liten motorbåt får jag ibland en förvånad blick, eftersom jag rubbar sinnebilden om den stora segelbåten. Om det här är den enda stereotypen personer har om mig och andra svenskspråkiga i riksdagen är det ju i och för sig inte så farligt. Men, inte en enda av svenska riksdagsgruppens nuvarande ledamöter seglar. Däremot vet jag nog riksdagsledamöter från Centern, Samlingspartiet, Socialdemokraterna och Vänsterförbundet som är aktiva seglare. Så stereotypen stämmer helt enkelt inte.

 

Så länge förutfattade bilder bara gäller segelbåtar och annat ofarligt är det inte hela världen. Det är dock viktigt att man inte låter förutfattade bilder utvecklas till fördomar.

 

Här hemma på Åland brukar jag ibland få frågor om hur det är att sitta i riksdagen med Sannfinländarna. Eftersom vissa Sannfinländare har gjort utspel mot Åland är det lätt att få uppfattningen att samtliga sannfinländare vill Åland illa. Men det stämmer inte. De facto är det ytterst få som vill Åland något illa. Även om Sannfinländarna, både de gamla och de nya, är den politiska grupp som står längst ifrån mig själv och Ålands intressen är det viktigt att minnas att alla politiker också är människor. I de sannfinländska grupperna finns det också trevliga människor, precis som i alla andra grupper.

 

Då jag kom in i riksdagen beslöt jag mig för att bemöta samtliga ledamöter lika och inte ha förutfattade meningar om någon på basis av deras partitillhörighet. Principen har varit att jag samarbetar med samtliga ledamöter om de uppfyller ett grundvillkor: Att de vill Ålands och Finlands bästa. Den här principen har gett mig riktigt goda samarbetspartners, och många goda vänner, i samtliga riksdagsgrupper - också i Sannfinländarna.

 

I riksdagens kommunikationsutskott sitter jag till höger om utskottets ordförande Ari Jalonen, Sannfinländare. Då det är något problem med sjöfartsfrågor i riksdagen är Ari den första jag diskuterar med. Vi har skrivit gemensamma insändare till Kauppalehti om sjöfartsfrågor och han har varit på studiebesök med mig i Viking Grace maskinrum. Ari är inte bara en sjöfartsvän, utan också en Ålandsvän. På samma sätt vet han att jag är en vän av hans hemort Björneborg.

 

En annan Sannfinländare med stort Ålandshjärta är Kari Kulmala. Han kommer till Åland en vecka i augusti. Då vi hade problem med Ålands och rikets fördelning av fiskekvoter i riksdagens jord- och skogsbruksutskott var det Kari som, vid sidan av svenska riksdagsgruppen, starkast backade upp Ålands position.

 

Även om Sannfinländarna, de gamla och de nya, är de som ligger längst ifrån Åland politiskt och att de har politiker som gjort Ålandskritiska utspel är det ändå viktigt att man inte drar dem alla över en och samma kam. För ibland kan man hitta den främsta bundsförvanten i den mest osannolika gruppen. Men det skulle aldrig hända om man låtit förutfattade meningar blockera samarbeten. Därför gäller det att ha ett öppet sinne och inte låta stereotyper och förutfattade meningar styra ens handlingar.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00