Stereotyper och förutfattade meningar

17.07.2017 kl. 13:29
De flesta människor har ofta, i olika grad, en förutfattad bild av olika saker och ting. När sommartider nalkas brukar en hel del finskspråkiga personer i Helsingfors glatt och självsäkert fråga mig hur många veckor jag ska segla under sommaren. Många finländares stereotyper om svenskspråkiga verkar nämligen vara att alla seglar - också ålänningar.

Då jag svarar att vi bara har en liten motorbåt får jag ibland en förvånad blick, eftersom jag rubbar sinnebilden om den stora segelbåten. Om det här är den enda stereotypen personer har om mig och andra svenskspråkiga i riksdagen är det ju i och för sig inte så farligt. Men, inte en enda av svenska riksdagsgruppens nuvarande ledamöter seglar. Däremot vet jag nog riksdagsledamöter från Centern, Samlingspartiet, Socialdemokraterna och Vänsterförbundet som är aktiva seglare. Så stereotypen stämmer helt enkelt inte.

 

Så länge förutfattade bilder bara gäller segelbåtar och annat ofarligt är det inte hela världen. Det är dock viktigt att man inte låter förutfattade bilder utvecklas till fördomar.

 

Här hemma på Åland brukar jag ibland få frågor om hur det är att sitta i riksdagen med Sannfinländarna. Eftersom vissa Sannfinländare har gjort utspel mot Åland är det lätt att få uppfattningen att samtliga sannfinländare vill Åland illa. Men det stämmer inte. De facto är det ytterst få som vill Åland något illa. Även om Sannfinländarna, både de gamla och de nya, är den politiska grupp som står längst ifrån mig själv och Ålands intressen är det viktigt att minnas att alla politiker också är människor. I de sannfinländska grupperna finns det också trevliga människor, precis som i alla andra grupper.

 

Då jag kom in i riksdagen beslöt jag mig för att bemöta samtliga ledamöter lika och inte ha förutfattade meningar om någon på basis av deras partitillhörighet. Principen har varit att jag samarbetar med samtliga ledamöter om de uppfyller ett grundvillkor: Att de vill Ålands och Finlands bästa. Den här principen har gett mig riktigt goda samarbetspartners, och många goda vänner, i samtliga riksdagsgrupper - också i Sannfinländarna.

 

I riksdagens kommunikationsutskott sitter jag till höger om utskottets ordförande Ari Jalonen, Sannfinländare. Då det är något problem med sjöfartsfrågor i riksdagen är Ari den första jag diskuterar med. Vi har skrivit gemensamma insändare till Kauppalehti om sjöfartsfrågor och han har varit på studiebesök med mig i Viking Grace maskinrum. Ari är inte bara en sjöfartsvän, utan också en Ålandsvän. På samma sätt vet han att jag är en vän av hans hemort Björneborg.

 

En annan Sannfinländare med stort Ålandshjärta är Kari Kulmala. Han kommer till Åland en vecka i augusti. Då vi hade problem med Ålands och rikets fördelning av fiskekvoter i riksdagens jord- och skogsbruksutskott var det Kari som, vid sidan av svenska riksdagsgruppen, starkast backade upp Ålands position.

 

Även om Sannfinländarna, de gamla och de nya, är de som ligger längst ifrån Åland politiskt och att de har politiker som gjort Ålandskritiska utspel är det ändå viktigt att man inte drar dem alla över en och samma kam. För ibland kan man hitta den främsta bundsförvanten i den mest osannolika gruppen. Men det skulle aldrig hända om man låtit förutfattade meningar blockera samarbeten. Därför gäller det att ha ett öppet sinne och inte låta stereotyper och förutfattade meningar styra ens handlingar.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15