Stereotyper och förutfattade meningar

17.07.2017 kl. 13:29
De flesta människor har ofta, i olika grad, en förutfattad bild av olika saker och ting. När sommartider nalkas brukar en hel del finskspråkiga personer i Helsingfors glatt och självsäkert fråga mig hur många veckor jag ska segla under sommaren. Många finländares stereotyper om svenskspråkiga verkar nämligen vara att alla seglar - också ålänningar.

Då jag svarar att vi bara har en liten motorbåt får jag ibland en förvånad blick, eftersom jag rubbar sinnebilden om den stora segelbåten. Om det här är den enda stereotypen personer har om mig och andra svenskspråkiga i riksdagen är det ju i och för sig inte så farligt. Men, inte en enda av svenska riksdagsgruppens nuvarande ledamöter seglar. Däremot vet jag nog riksdagsledamöter från Centern, Samlingspartiet, Socialdemokraterna och Vänsterförbundet som är aktiva seglare. Så stereotypen stämmer helt enkelt inte.

 

Så länge förutfattade bilder bara gäller segelbåtar och annat ofarligt är det inte hela världen. Det är dock viktigt att man inte låter förutfattade bilder utvecklas till fördomar.

 

Här hemma på Åland brukar jag ibland få frågor om hur det är att sitta i riksdagen med Sannfinländarna. Eftersom vissa Sannfinländare har gjort utspel mot Åland är det lätt att få uppfattningen att samtliga sannfinländare vill Åland illa. Men det stämmer inte. De facto är det ytterst få som vill Åland något illa. Även om Sannfinländarna, både de gamla och de nya, är den politiska grupp som står längst ifrån mig själv och Ålands intressen är det viktigt att minnas att alla politiker också är människor. I de sannfinländska grupperna finns det också trevliga människor, precis som i alla andra grupper.

 

Då jag kom in i riksdagen beslöt jag mig för att bemöta samtliga ledamöter lika och inte ha förutfattade meningar om någon på basis av deras partitillhörighet. Principen har varit att jag samarbetar med samtliga ledamöter om de uppfyller ett grundvillkor: Att de vill Ålands och Finlands bästa. Den här principen har gett mig riktigt goda samarbetspartners, och många goda vänner, i samtliga riksdagsgrupper - också i Sannfinländarna.

 

I riksdagens kommunikationsutskott sitter jag till höger om utskottets ordförande Ari Jalonen, Sannfinländare. Då det är något problem med sjöfartsfrågor i riksdagen är Ari den första jag diskuterar med. Vi har skrivit gemensamma insändare till Kauppalehti om sjöfartsfrågor och han har varit på studiebesök med mig i Viking Grace maskinrum. Ari är inte bara en sjöfartsvän, utan också en Ålandsvän. På samma sätt vet han att jag är en vän av hans hemort Björneborg.

 

En annan Sannfinländare med stort Ålandshjärta är Kari Kulmala. Han kommer till Åland en vecka i augusti. Då vi hade problem med Ålands och rikets fördelning av fiskekvoter i riksdagens jord- och skogsbruksutskott var det Kari som, vid sidan av svenska riksdagsgruppen, starkast backade upp Ålands position.

 

Även om Sannfinländarna, de gamla och de nya, är de som ligger längst ifrån Åland politiskt och att de har politiker som gjort Ålandskritiska utspel är det ändå viktigt att man inte drar dem alla över en och samma kam. För ibland kan man hitta den främsta bundsförvanten i den mest osannolika gruppen. Men det skulle aldrig hända om man låtit förutfattade meningar blockera samarbeten. Därför gäller det att ha ett öppet sinne och inte låta stereotyper och förutfattade meningar styra ens handlingar.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30