Klimatarbetet behöver konkretiseras

26.06.2017 kl. 11:37
För en dryg vecka sedan besökte jag Nordens näst största elbolags, Fortum, huvudkontor för att med några kollegor träffa VD Pekka Lundmark för att diskutera Fortums syn på EU:s och Finlands klimatarbete.

Klimatavtalet från Paris är ambitiöst och kräver reella insatser, inte bara vackra tal och långa färgglada pappersstrategier, om vi ska nå målsättningarna. Och vi måste nå dem, för klimatets skull. Samhället och politiker behöver därför bli mycket mer konkreta gällande åtgärder, hur man mäter dem och inte minst hur man finansierar dem.

Fortum konstaterade att de skulle vilja se en värld utan statliga och regionala subventioner till förnyelsebar energi. I stället skulle de vilja se att priset på koldioxidutsläpp var så pass högt att det automatiskt tryckte bort de alternativ som släpper ut koldioxid. På ett teoretiskt plan har Fortum helt rätt. Ett globalt pris på utsläpp av koldioxid skulle lösa väldigt mycket av sig självt eftersom det skulle göra att kraftverk med stora koldioxidutsläpp snabbt skulle tappa konkurrenskraften mot bl.a. sol, vind och vatten. Eftersom det i praktiken skulle betyda att det var elkonsumenterna som skulle betala för omställningen (vilket man i.o.f.s. också gör idag, men via skatten och statliga subventioner) skulle det också skapa ett automatiskt tryck på att använda mindre el genom energisparande åtgärder. Sådana finns det gott om, inte minst att släcka lampan i de rum ingen är i.

Enda problemet är att det kommer att vara en mycket lång väg till att få ett globalt pris på koldioxidutsläpp. Det är inte omöjligt, men vägen dit är svår, krokig och lång. Inom EU har vi redan ett pris på koldioxid genom EU:s utsläppshandelssystem. Att göra en ambitiös revision av det samtidigt som EU-kommissionen skulle se på medlemsländernas användning av statliga subventioner skulle vara en bra början. Men det kommer ta flera år, och därför behövs också snabbare konkreta insatser både regionalt och nationellt.

Rent nationellt finns en hel del under beredning, inte minst berörande trafiken. Jag är själv med i den parlamentariska trafikpolitiska arbetsgruppen vars ena huvuduppdrag är att se på konkreta åtgärder för att minska utsläppen från trafiken. Gruppen kommer att komma med en halvtidsrapport i sommar. Trafiken är en stor utsläppskälla där insatser behöver göras för att vi ska uppnå klimatmålen. Tidigare i sommar sattes också den första eldrivna landsvägsfärjan in mellan Nagu och Pargas. El är utan tvekan framtidens drivmedel för landsvägsfärjor.

Finland bör också sätta ännu mer kraft på nordiskt samarbete. Den nordiska elmarknaden har varit en storsuccé som vi bör bygga vidare på. Nordiska ministerrådets tillsatta utredare Jorma Ollila, som kom med en intressant rapport för en vecka sedan, lyfter här fram flera konkreta saker.

Avslutningsvis under träffen med Fortum frågade jag hur de ser på tanken att använda Åland som testområde. Kunde man skapa win-win situationer för Åland, Finland och Fortum - i likhet med det som Ålands teknologicentrum lyft fram - frågade jag och bjöd samtidigt in dem till Åland. Tanken är nu att de ska komma till Åland för att ordna en öppen workshop i månadsskiftet augusti september för att utväxla idéer. Min förhoppning är att Åland aktivare skulle användas som testområde vilket skulle vara bra för klimatet och sätta Åland ännu mer på kartan. Förhoppningen är också att det kunde ge fler konkreta exempel på hur vi kan göra vår nödvändiga klimatomställning.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00