Är regeringen äntligen fri från sannfinländska bojor?

21.06.2017 kl. 13:21
Sannfinländarna har hittills kunnat torpedera många reforminitiativ, men Blå framtid har varken ett partiprogram eller en partiorganisation som skulle styra de kommande linjedragningarna. Skulle det nu finnas möjlighet att reformera familjeledighetssystemet eller slopa behovsprövningen för utländsk arbetskraft, frågar Adlercreutz.

 

 

Förra veckans regeringskris utmynnade i ett nytt samarbete mellan Centern, Samlingspartiet och den sannfinländska utbrytargruppen Nytt alternativ, eller Blå framtid som den numera kallar sig. SFP:s vice ordförande och riksdagsledamot Anders Adlercreutz frågar om det nu finns möjlighet för reformer som under den sannfinländska tiden inte varit möjliga.

 

- Sannfinländarna har hittills kunnat torpedera många reforminitiativ, men Blå framtid har varken ett partiprogram eller en partiorganisation som skulle styra de kommande linjedragningarna. Skulle det nu finnas möjlighet att reformera familjeledighetssystemet eller slopa behovsprövningen för utländsk arbetskraft, frågar Adlercreutz.

 

Regeringsprogrammet, som Blå framtid säger sig omfatta i sin helhet, har en sysselsättningsmålsättning på 72 procent.

 

- För att få fart på sysselsättningen måste vi skapa en mer jämställd arbetsmarknad. Idag är kvinnornas sysselsättningsgrad mycket lägre än männens – därför behöver vi en familjeledighetsreform. Behovsprövningen av utländsk arbetskraft är direkt skadlig för företag inom snabbt växande, internationella branscher. Forskning visar att anställning av en arbetstagare med utländskt ursprung främjar exporten och därmed den ekonomiska tillväxten.

 

- Jag hoppas att den nygamla regeringen nu har mod att ta tag i alla de frågor som inte framskridit på grund av sannfinländarna, och en gång för alla frigör sig från de bojor som hittills stoppat många reformer.

 

SFP:s förslag till familjepolitisk helhetsreform finns att läsa i skuggbudgeten:

http://www.sfp.fi/sv/node/7968

 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00