För många frågetecken i yrkesutbildningsreformen

21.06.2017 kl. 09:00
Reformen är i princip välkommen och bra, men de massiva nedskärningar som förverkligas under de närmaste åren gör att risken för att kvaliteten sjunker är uppenbar, säger riksdagsledamot Mikaela Nylander.

Riksdagens kulturutskott har igår fattat beslut om den stora reformen inom yrkesutbildningen. Innehållet i och finansieringen av yrkesutbildningen förändras radikalt.

 

- Reformen är i princip välkommen och bra, men de massiva nedskärningar som förverkligas under de närmaste åren gör att risken för att kvaliteten sjunker är uppenbar, säger riksdagsledamot Mikaela Nylander.

 

Alla studerande ska få en individuell plan för hur kunskap ska inhämtas.

Under en längre tid har kontaktundervisningen minskat och risken för att studerande inte får tillräckligt med kontaktundervisning och handledning ökar i och med att ingen miniminivå anges. Nedskärningarna påverkar möjligheterna för anordnarna att tillmötesgå mycket varierande behov.

 

- Inlärningen kommer i framtiden att i högre utsträckning ske på arbetsplatserna. Regeringens förslag innehåller inte tillräckliga åtgärder för att säkra arbetsplatshandledarnas utbildning och därmed insikt i studierna och målsättningarna med inlärningen.

 

Finansieringen förändras och efter en övergångsperiod utgör grundfinansieringen enbart 50 procent av finansieringen. Så gott som alla sakkunniga har påpekat att grundfinansieringen bör vara 60 procent för att förbättra förutsägbarheten.

 

- De här är de största frågorna som borde ha fått en annan lösning i kulturutskottet och därför har jag röstat emot regeringens förslag i dessa frågor. Uppföljningen av den här enorma reformen blir viktig och vid behov måste vi korrigera både mindre och större frågor i reformen.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00