Det handlar om landskapen, dumbom

19.06.2017 kl. 08:14
Då Bill Clinton utmanade den sittande amerikanska presidenten George Bush var ett av hans interna budskap mot Bush att: Det handlar om ekonomin, dumbom. På samma sätt verkar resultatet av förra veckans regeringskris vara att: Det handlar om landskapen, dumbom.

Förslaget till landskaps- och vårdreform står inför helt avgörande veckor. Reformen kommer att skapa 18 stycken nya landskap i Finland. Landskapen blir en ny förvaltningsnivå som ska få direktvalda fullmäktigen och som ska få ansvar för bl.a. social- och hälsovård, räddningsväsendet och näringslivsutveckling. Den här nya förvaltningsnivån har varit en långvarig dröm för Centern i Finland. Man är dock det enda partiet i riksdagen som brinner för modellen.

 

Som statsministerparti, med skickliga ministrar och medarbetare, har man dock fått igenom förslaget i regeringen. Samlingspartiet, som aldrig varit entusiastiskt gällande landskapen, har köpslått om dem i utbyte mot valfrihet i vården, en samlingspartistisk dröm som Centern i sin tur inte är så entusiastisk över.

 

Efter byteshandeln är landskapen hela regeringens förslag och det enda som nu återstår är riksdagsbehandlingen. Om inte grundlagsutskottet har problem med landskapsmodellen kommer den att klubbas igenom eftersom regeringen har majoritet i riksdagen. Därför var det i statsministerns och Centerns intresse att regeringen kunde fortsätta. Av den anledningen var jag själv övertygad om att man till nästan varje pris som helst ville fortsätta, oavsett om Jussi Halla-Aho eller Sampo Terho skulle väljas till ny partiordförande i Sannfinländarna.

 

Dagen innan Sannfinländarnas partiordförandeval åt jag lunch med en sannfinländsk utskottsordförande. Han sa tydligt till mig att om Halla-Aho vinner så blir det opposition för gruppen. Han var helt säker på saken och stödde därför stabilitetens kandidat Terho. Inte ens han verkade dock ha varit insatt i de planer som sittande partiledare Timo Soini haft gällande att skapa en utbrytargrupp, något få verkar ha vetat, men som i efterhand ter sig rätt tydligt.

 

Lännen medias journalist Marko Junkkari skrev 10 dagar innan Sannfinländarnas partimöte om ett rykte om att Soini skulle samla en grupp på 20 ledamöter och lämna Sannfinländarna ifall Halla-Aho vann. Soini tog på ett ovanligt kraftigt sätt starkt avstånd från artikeln på sin blogg samma kväll. Han skrev att de som lämnar partiet är losers och att Judas (som i Bibeln förrådde Jesus) hängde sig själv.

 

Efter Sannfinländarnas partiordförandeval, där Halla-Ahos anhängare tog över partiet, konstaterade statsminister Juha Sipilä att han putsar sin kalender för tre dagar (för att hantera en potentiell kris). Efter att tillsammans med Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo träffat Halla-Aho på måndag morgon konstaterar de i en koordinerad tweet att det inte finns förutsättningar för att samarbeta med Halla-Aho.

 

Jag utgår ifrån att statsministern var införstådd i Soinis planer. Frågan är om Orpo var det. Orpo tog nämligen i för både president och fosterland då han på en presskonferens konstaterade att synen på värderingar och EU inte möjliggjorde att regeringen fortsatte med samma bas. Ett dygn senare är Orpo med och ser till att Terho, som nyligen tyckt att man ska ordna en folkomröstning om EU-medlemskapet, fortsätter som EU-minister.

Den intressanta frågan är alltså vem som visste vad när, och om det ännu kommer få konsekvenser. Visste Orpo eller förberedde han sig på regeringsförhandlingar med SFP och KD, som skulle gjort att Samlingspartiet kunde få chans att göra ändringar i vårdreformen, ifall man bedömt att valfriheten blir svår att få igenom riksdagen.

 

Soini satt sig själv först den här gången och förhandlade fram en bra deal då 20 ledamöter fortsättningsvis ger fem ministerposter (lika många som Samlingspartiet, trots att de har 37 ledamöter). Sipilä garanterar med regeringsbasen att vård- och landskapsreformen nu rullar vidare (bara Samlingspartiet accepterar det).

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00