En trumpen klimatpolitik

05.06.2017 kl. 12:17
Förra året var temperaturmässigt det varmaste året någonsin, i alla fall sedan de globala temperaturmätningarna inleddes år 1880.

FN:s klimatpanel har varnat för att effekterna av den globala uppvärmningen är oåterkalleliga. Att starkare klimatinsatser behövs för att bromsa uppvärmningen står klart för alla, eller i alla fall för nästan alla. Av världens länder var det bara Nicaragua och Syrien som inte godkänt klimatprotokollet från Paris, ända tills USA:s president Donald Trump förra veckan meddelade att USA kommer lämna avtalet.

 

Signalvärdet, att världens största ekonomi drar sig ur avtalet, är starkt. Varför ska världens fattigaste länder göra insatser ifall inte världens rikaste land vill göra något. Som tur är verkar övriga länder i världen hålla ihop för att fortsätta klimatarbetet. Bland annat EU och Kina förstärker samarbetet i frågorna.

 

Trots det starka signalvärdet ska man inte överdriva betydelsen av Trumps beslut. Klimatarbetet i USA kommer på de allra flesta håll fortsätta precis som tidigare. Beslutet kommer inte betyda att man kommer att börja bryta mer kol i Appalacherna igen. Det är helt enkelt inte ekonomiskt försvarbart. Kostnaderna för att producera förnyelsebar energi har minskat dramatiskt och kommer att fortsätta minska.

 

Om någon delstat i USA symboliserar fossila bränslen så är det Texas. Den stereotypa bilden av Texas är ofta stora bilar, motorvägar och oljeriggar i mexikanska golfen. Det få dock vet är att Texas är ledare i USA gällande vindkraft. En femtedel, 20%, av all elektricitet i Texas kommer från vindturbiner. Den utvecklingen kommer inte att avstanna bara för att Donald Trump tar USA ut ur Parisavtalet.

 

Delstaten Kalifornien tillåts enligt federal lag att ha hårdare utsläppskrav för bilar än de krav USA slår fast centralt. Det här gör att andra delstater själva kan besluta om de vill följa USA:s centrala krav eller Kaliforniens strängare krav. Eftersom Kalifornien är en så stor delstat påverkar det också i praktiken biltillverkarnas utveckling av bilar för hela landet. Kalifornien kommer inte luckra upp sina utsläppskrav på grund av Trumps Parisavtalsbeslut.

 

Vid sidan av delstaterna kommer många företag att fortsätta sin forskning och sina insatser för att minska klimatutsläppen. Inget av det kommer att ändras av Donald Trumps beslut. Men visst sänder beslutet en konstig signal och det har naturligt fått kraftiga reaktioner i omvärlden. Det är dock viktigt att andra ledare i västvärlden håller huvudet kallt när Donald Trump uttalar sig. Man måste bara acceptera att han är annorlunda och är en president som man inte kan ta på orden.

 

Det känns som om världen nästan har blivit besatt av Donald Trump. Hans enskilda tweets analyseras med enormt allvar och experter uttalar sig i media gällande vad han kanske menar, eller inte menar, med sina tweets. Det är viktigt att vi inte överanalyserar och grips av besatthet. Världen kan inte gripas av panik varje gång Donald Trump tweetar. För vi har faktiskt viktigare saker att göra. Vi behöver bland annat tillsammans med amerikanska delstater, företag och amerikaner kavla upp ärmarna för att göra mer konkreta insatser för att bromsa den globala uppvärmningen. Låt Trump hålla hans dumma tweets och trumpna klimatpolitik för honom själv.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15