En trumpen klimatpolitik

05.06.2017 kl. 12:17
Förra året var temperaturmässigt det varmaste året någonsin, i alla fall sedan de globala temperaturmätningarna inleddes år 1880.

FN:s klimatpanel har varnat för att effekterna av den globala uppvärmningen är oåterkalleliga. Att starkare klimatinsatser behövs för att bromsa uppvärmningen står klart för alla, eller i alla fall för nästan alla. Av världens länder var det bara Nicaragua och Syrien som inte godkänt klimatprotokollet från Paris, ända tills USA:s president Donald Trump förra veckan meddelade att USA kommer lämna avtalet.

 

Signalvärdet, att världens största ekonomi drar sig ur avtalet, är starkt. Varför ska världens fattigaste länder göra insatser ifall inte världens rikaste land vill göra något. Som tur är verkar övriga länder i världen hålla ihop för att fortsätta klimatarbetet. Bland annat EU och Kina förstärker samarbetet i frågorna.

 

Trots det starka signalvärdet ska man inte överdriva betydelsen av Trumps beslut. Klimatarbetet i USA kommer på de allra flesta håll fortsätta precis som tidigare. Beslutet kommer inte betyda att man kommer att börja bryta mer kol i Appalacherna igen. Det är helt enkelt inte ekonomiskt försvarbart. Kostnaderna för att producera förnyelsebar energi har minskat dramatiskt och kommer att fortsätta minska.

 

Om någon delstat i USA symboliserar fossila bränslen så är det Texas. Den stereotypa bilden av Texas är ofta stora bilar, motorvägar och oljeriggar i mexikanska golfen. Det få dock vet är att Texas är ledare i USA gällande vindkraft. En femtedel, 20%, av all elektricitet i Texas kommer från vindturbiner. Den utvecklingen kommer inte att avstanna bara för att Donald Trump tar USA ut ur Parisavtalet.

 

Delstaten Kalifornien tillåts enligt federal lag att ha hårdare utsläppskrav för bilar än de krav USA slår fast centralt. Det här gör att andra delstater själva kan besluta om de vill följa USA:s centrala krav eller Kaliforniens strängare krav. Eftersom Kalifornien är en så stor delstat påverkar det också i praktiken biltillverkarnas utveckling av bilar för hela landet. Kalifornien kommer inte luckra upp sina utsläppskrav på grund av Trumps Parisavtalsbeslut.

 

Vid sidan av delstaterna kommer många företag att fortsätta sin forskning och sina insatser för att minska klimatutsläppen. Inget av det kommer att ändras av Donald Trumps beslut. Men visst sänder beslutet en konstig signal och det har naturligt fått kraftiga reaktioner i omvärlden. Det är dock viktigt att andra ledare i västvärlden håller huvudet kallt när Donald Trump uttalar sig. Man måste bara acceptera att han är annorlunda och är en president som man inte kan ta på orden.

 

Det känns som om världen nästan har blivit besatt av Donald Trump. Hans enskilda tweets analyseras med enormt allvar och experter uttalar sig i media gällande vad han kanske menar, eller inte menar, med sina tweets. Det är viktigt att vi inte överanalyserar och grips av besatthet. Världen kan inte gripas av panik varje gång Donald Trump tweetar. För vi har faktiskt viktigare saker att göra. Vi behöver bland annat tillsammans med amerikanska delstater, företag och amerikaner kavla upp ärmarna för att göra mer konkreta insatser för att bromsa den globala uppvärmningen. Låt Trump hålla hans dumma tweets och trumpna klimatpolitik för honom själv.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00