Sannfinländarnas partiordförandeval

27.05.2017 kl. 12:13
Den 10-11 juni ordnar Sannfinländarna partikongress i Jyväskylä. Då ska partiet välja partiordförande efter avgående Timo Soini, som varit partiets ledare i 20 år. Det är stora skor att fylla.

Sannfinländarna har än så länge, med bara ett undantag, enhälligt röstat med regeringens alla förslag i riksdagen. Debatten inför vissa omröstningar har dock visat på betydande sprickor i partiet. Här verkar Soinis ledarskap ha gjort att de missnöjda nöjt sig med att bara knyta näven i fickan. En förutsättning för att en regering ska fungera är att riksdagsledamöterna godkänner överenskomna kompromisser, men kommer Soinis efterträdare lyckas hålla leden enade.

Sannfinländarna har behövt svika många viktiga vallöften. Perspektivet ändras då man behöver ta ansvar. Det har man sett på Soini och de övriga i partiets ledarskap. Den stora frågan är dock hur stor del av Sannfinländarnas fotfolk som accepterat den realiteten och om de är redo att fortsätta svälja beska piller för att få sitta i regeringen.

Svaret på den frågan får vi i Jyväskylä. I ordförandevalet har sex kandidater ställt sig till förfogande. Till skillnad från de flesta andra partier har Sannfinländarna inga på förhand utsedda delegater. I Sannfinländarna har alla partimedlemmar som kommer på plats en röst vardera. Det här gör utgången av valet helt oviss eftersom man inte vet vilka av partimedlemmarna som kommer.

Det här gör valet nervöst, vilket märks i riksdagen. De flesta av mina sannfinländska kollegor säger att det kommer att bli mycket jämnt. Flera tror att det kommer att bli en andra omgång där Leena Meris, den av kandidaterna som tippas att bli trea, röster från första omgången kommer avgöra den slutliga utgången mellan Jussi Halla-Aho och Sampo Terho. Halla-Aho är outsidern, medan Terho har stöd av det sannfinländska partietablissemanget. Om det är till fördel eller nackdel vågar ingen tippa.

Ännu mer intressant är vad som händer efter Sannfinländarnas ordförandeval. En av de starka krafterna i Samlingspartiet, Jan Vapaavuori, har sagt att det inte är möjligt för Samlingspartiet att regera med Sannfinländarna om Jussi Halla-Aho blir vald. Om Halla-Aho blir vald finns tre scenarior; 1. Det fortsätter ändå som tidigare, 2. Regeringen ombildas med nya partier, eller 3. Det blir nyval.

Nyval är verkligen inte troligt, men kan inte uteslutas. Det kommer att bero på Samlingspartiet och om de vill ha nyval. Om Samlingspartiet inte vill medverka i en ny regering kommer det sannolikt bli omöjligt att få ihop en annan parlamentarisk majoritet, utan val.

En ombildning är inte heller enkel, men inte omöjlig. Centern och Samlingspartiet har tillsammans 86 riksdagsledamöter. Svenska riksdagsgruppen och KD, som ligger närmare regeringens ekonomiska politik, skulle tillsammans ge en regering med Centern och Samlingspartiet 101 platser. Det är en minimalt smal bas, men inte omöjlig. För att en sådan bas ens teoretiskt skulle vara möjlig skulle dock flera kursändringar behövas i regeringsprogrammet. De kursändringarna är ändå knappast omöjliga eftersom de inte framförallt skulle beröra ekonomin, som är viktigast för statsminister Juha Sipilä.

Halla-Aho har sagt att han vill byta ut Soini som utrikesminister, men inte själv ingå i regeringen då han inte är riksdagsledamot. Han vill leda partiet från Europaparlamentet. Det kommer dock i praktiken vara svårt. Terho är således receptet för att regeringen ska kunna fortsätta som nu, vilket regeringen bäddat för, även om frågetecken också finns med honom.

Landets politiska ögon är riktade på Sannfinländarnas partikongress i Jyväskylä den 10-11 juni.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00