Populism i sjöfartspolitiken

20.05.2017 kl. 11:28
För ett par månader sedan presenterade hotell- och restaurangbranschens centralförbund MaRa en beställd utredning om så kallade sjöfartsstöd.

Tidningen Helsingin Sanomat skrev om saken med rubriken: ”Utredning: Staten stöder spritrallyt till Estland – Östersjöns passagerartrafik får cirka 250 miljoner euro i årligt stöd”.

Målsättningen med utredningen, som tar upp såväl nettolönesystemet som farledsavgifter, verkar ha varit att få regeringen att i samband med halvtidsrian göra ändringar i sjöfartspolitiken som man upplever att konkurrerar med den egna verksamheten.

Problemet är bara att utredningen inte ger en sanningsenlig bild. Det som populärt brukar kallas för sjöfartsstöd, nettolönesystemet, är bara cirka 50 miljoner euro per år. Att blanda in farledsavgifter och uppskatta dem som ett stöd till sjöfarten är populism. Om alla vägar, flygplatser och trafikleder skulle börja uppfattas som statsstöd till olika verksamheter är vi ute på svag is i samhällsdebatten.

Nettolönesystemet är inte heller ett direkt stöd utan handlar om att rederierna får tillbaka de sociala avgifter man betalat in för sjöanställda. Då pengarna betalas tillbaka bokförs de dock som stöd i statsbokslutet. Det här systemet används av många EU-länder, inklusive Danmark och Sverige, för att kunna upprätthålla en handelsflotta under egen flagg och därigenom ha sjöarbetsplatser och försörjningsberedskap.

Om Finland inte skulle ha systemet skulle det heller inte finnas färjor under finländsk flagg. Då skulle inga pengar gå ut, men heller inte komma in. Det skulle således inte innebära besparingar i statsbokslutet, men nog innebära utflaggningar. Det skulle i sin tur leda till tusentals arbetslösa sjömän med mindre köpkraft i samhället som följd. Fartygen skulle fortsätta trafikera, men med estnisk eller svensk flagg och besättning.

Det finns heller inga direkta belägg för att sjöfarten tar intäkter från hotell- och restaurangbranschen. I allmänhet brukar resande skapa mer värde också i den landbaserade servicesektorn. En utredning som institutet Taloustutkimus gjort uppskattar att utländska färjepassagerare varje år hämtar 684 miljoner euro till vårt lands landbaserade näring.

Finland är en ö i Europa och nästan 90 % av vår utrikeshandel går med fartyg. Varje dag sker 60 % av Finlands styckegodsexport oglamoröst nere på färjornas bildäck samtidigt som det sjungs i karaokebaren några däck ovanför. Utan färjorna skulle den finländska exporten vara dyrare och mindre konkurrenskraftig. Därför behöver Finland sjöfart och sjöfart under finländsk flagg.

Ingen i Sverige verkar kritisera sjöfartspolitiken där, trots att den i princip är identisk med den finska. I Sverige är turismbranschen också mångdubbelt större. Kanske för att man där har en tradition av att jobba tillsammans i stället för att sätta pengar och resurser på att motverka andra branscher. Om Finland ska vara framgångsrikt måste vi tillsammans göra att kakan växer. Att motverka andra gör bara att den gemensamma kakan krymper med allt mindre tårtbitar som följd.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande i responsdebatten om budgetramarna 2011-2014

Rambudgeten för åren 2011-2014 innehåller varken stora överraskningar eller nya politiska linjedragningar.
09.06.2010 kl. 15:25

Gruppanförande 26.5

Gruppanförande i remissdebatten om ändring av grundlagen
26.05.2010 kl. 15:30

Gruppanförande 25.5

Gruppanförande under den gemensamma parlamentariska överläggningen om EU-politiken
26.05.2010 kl. 10:50

Gruppanförande 19.5

Gruppanförande om statsrådets redogörelse om kulturens framtid
20.05.2010 kl. 14:30

Gruppanförande 11.5

Gruppanförande om energipaketet och kärnkraften
12.05.2010 kl. 10:35

Energidebatt i riksdagen

Riksdagen debatterar i dag ett för finländska förhållanden gigantiskt energipaket.
12.05.2010 kl. 09:05