Regeringens konsekvensbedömningar om lagförslags inverkan på Åland behöver förbättras.

10.05.2017 kl. 16:24
Riksdagen diskuterade idag regeringens förslag till valfrihet inom social- och hälsovården. Hälso- och sjukvård är Ålands behörighet men förslaget har ändå flera direkta och indirekta effekter på Åland som måste noteras i lagen, vilket inte gjorts i tillräckligt hög grad.

- Finland har två territoriella kompetensområden gällande sjukvård, men i lagförslaget står: ”En kund får enligt den föreslagna bestämmelsen välja tjänsteproducent inom Finlands hela territorium oberoende av i vilket landskap han eller hon bor.” Det här är direkt felaktigt eftersom Finland består av två territoriella kompetensområden när det gäller social- och hälsovården. Detta måste därför justeras i lagen, där det borde skrivas in att Åland har egen behörighet samt att Åland står utanför valfrihetens territoriella område i riket, säger riksdagsledamot Mats Löfström.

 

I och med att Åland inte är inkluderat i valfriheten måste tillfällig gränsövergång mellan rikets vårdområde och Åland beaktas i lagen. I lagförslaget behöver det därför skrivas in vad som gäller om tillfällig vistelse och brådskande vård.

 

- Man behöver inte nödvändigtvis skriva ut i detalj hur det ska ordnas med Åland, men det bör åtminstone skrivas in i lagtexten att det ska lösas genom överenskommelse med Åland. Hur regleringen av vården för ålänningar som tillfälligt vistas i riket och personer som är bosatta i riket som tillfälligt vistas på Åland ska ske måste utredas närmare med landskapsregeringen. Utredningen måste också inkludera ansvaret och grunderna för de betalningar som uppstår. Det bör sedan regleras i en överenskommelseförordning, säger Löfström.

 

Tillgängligheten för specialtjänster måste också tryggas. Platser eller placeringar inom t.ex. barnskydd och missbrukarvård på svenska i riket är oerhört viktigt också för Åland eftersom det ofta inte är möjligt att upprätthålla dessa på Åland. Åland använder sig av tjänster från såväl Pixne som Lagmansgården.

 

- Valfrihetsreformen riskerar att slå sönder strukturerna för fungerande landskapsöverskridande enheter eftersom samkommuner inte längre kommer att få finnas. Lagförslaget ger inget stöd för organisering av sådana landskapsöverskridande enheter, som är viktigt i synnerhet för det svenska. Riksdagen behöver se noggrant på detta. Det är inte bara viktigt för Åland utan för alla svenskspråkiga i landet, säger Löfström.

 

- Man måste också garantera kvalitativ specialsjukvård på svenska. Åland köper mycket specialvård och det är viktigt att det säkerställs att det finns tillräckligt med vårdplatser och tjänster på svenska att köpa, säger Löfström.

 

Förslagets tidtabell är mycket snabb. Beredningen har gått snabbt och regeringen vill att riksdagen är klar med behandlingen innan sommaren. Remissdebatten hölls enbart drygt 24 timmar efter att det drygt 300 sidor långa förslaget lämnats till riksdagen.

 

- Det märks att lagberedningen skett mycket snabbt. Konsekvensbedömningarna kring förslagets påverkan på Åland är inte tillräckliga, vilket gör att riksdagen nu har ett ännu större ansvar för att se till att lagen inte får några oklarheter eller osäkerheter för Åland, säger Löfström.

 

- Lagberedningen behöver i det här hänseendet förbättras. Det är inte riksdagens uppgift att göra konsekvensbedömningar. Riksdagen har inte heller de nödvändiga resurserna för att göra sådana. Därför är det så viktigt att ministerierna och regeringen gör ordentliga konsekvensbedömningar gällande hur lagförslag också påverkar Åland även då tidtabellerna är skyndsamma, säger Löfström.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37