Nya tag mot överskuldsättning

23.04.2017 kl. 09:30



I Finland har vi misslyckats med att förebygga överskuldsättning. Redan över 370 000 personer har betalningsstörningar och antalet ökar år för år.

Enligt den gällande lagstiftningen är en betalningsanmärkning i kraft huvudsakligen två till fyra år. Betalningsanmärkningarna kan vara i kraft i flera år även efter att den fordran som orsakat anteckningen har betalats. Att små betalningsförsummelser stämplar människor i åratal är oskäligt och går emot den allmänna rättskänslan. Betalningsanmärkningar förhindrar bland annat beviljandet av bostadslån och hemförsäkring, införskaffandet av kreditkort och att köpa på avbetalning. Anmärkningarna leder även till andra negativa ekonomiska dynamiska effekter.

Vi måste ändra på samhällets synsätt på att ha betalningssvårigheter. Skammen över att ha ekonomiska problem leder till att personer med skuldproblem inte vågar eller vill söka hjälp. Istället för att misstagen lämnar oskäliga, åratal giltiga negativa betalningsanmärkningar i ett register borde vi koncentrera oss på att hjälpa våra överskuldsatta medborgare.

I värsta fall förorsakar betalningsstörningar utslagning och en skuldspiral, som även blir dyrt för samhället. I Finland har vi tiotusentals utslagna unga. Våra ungdomar är vår framtid, men samtidigt finns det en oro hos ungdomarna inför framtiden. Den oro betalningsstörningarna medför är ett orosmoment som enkelt kunde avlägsnas.

Vi borde koncentrera på att hjälpa överskuldsatta framåt i livet istället för att gräva deras grop ännu djupare. Med att väsentligt förkorta giltighetstiden för anmärkningarna kan vi på ett konkret sätt stöda medborgare med ekonomiska problem.

Jag understöder även tanken på ett positivt kreditregister. I de flesta europeiska länder finns redan ett positivt kreditregister. I Sverige är positiva kreditupplysningar tillgängliga för alla. Finland borde ta exempel av Sverige och möjliggöra ansvarsfull kreditgivning samtidigt som överskuldsatta medborgare stöds.

Personligen har jag kommit i kontakt med problematiken kring betalningsstörningar då jag under min studietid arbetade på en banks juridiska avdelning med bland annat indrivning. Det var tråkigt att se hur relativt små försummelser ofta ledde till överskuldsättning och hur betalningsstörningar påverkade vardagen negativt för många på många olika sätt.

Under de senaste två åren har jag diskuterat dessa frågor med kolleger över partigränserna och med flera sakkunniga och upplever att det finns en vilja att ta tag i dessa saker. Jag har nyligen ställt ett skriftligt spörsmål om betalningsstörningarnas giltighetstider och om att införa ett positivt kreditregister. Svaret på spörsmålet tyder på att regeringen inte fullt ut förstått problematiken kring dessa frågor. I svaret konstaterades ändå att vid halvtidsöverläggningarna i Sipiläs regering behandlas olika lösningsmodeller för att utveckla ställningen för gäldenärer med betalningsstörningar. Det återstår att se vad detta betyder i praktiken. Jag kommer att fortsätta arbeta för att få bort skammen över att ha betalningsstörningar och för att hjälpa våra överskuldsatta medborgare framåt i livet. 

Joakim Strand

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00