Tvinga inte ut kommunerna på svag is

20.04.2017 kl. 09:42
Vårdreformen kommer att få stora ekonomiska konsekvenser för kommunerna.

En stor del av kommunernas uppgifter flyttas över till landskapen, liksom en stor del av intäkterna. Det som blir kvar är bland annat fastigheterna inom social- och hälsovården.

 

- Landskapen kommer att hyra fastigheterna för de första tre åren. Vad som händer efter det är oklart. De bästa fastigheterna hyrs även i fortsättningen, men fastigheter i dåligt skick eller på icke-ändamålsenliga tomter intresserar knappast landskapet. Lånen blir kvar hos kommunerna, och i värsta fall får de också en problemfastighet på halsen. Vad gör man med en hälsocentral som ingen vill hyra, frågar riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

 

Det finns också en uppenbar risk att kommunernas kreditvärdighet sjunker, eftersom en stor del av skatteintäkterna försvinner medan lånebördan består. Detta kan leda till högre låneräntor, som ytterligare anstränger de kommunala ekonomierna.

 

- Det finns många osäkerhetsmoment i den föreslagna lösningen.

Lånebördan består, samtidigt som incitamenten för att ta hand om fastigheterna försvagas. Hur skall en kommun våga satsa på att grundrenovera och sköta om sina byggnader när ingen vet om landskapet är intresserat av fastigheten om fem år? Står vi inför vi en ny våg av mögelfastigheter? Det enda rätta vore att landskapet inte bara tar över verksamheten, utan även fastigheterna.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00